Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNET I ATMOSFÄREN.
213
skull liar hafsvinden i Indien, liksom i det tropiska Afrika,
också kallats »doktorn». Vid solnedgången inträder vindstilla;
hafsbrisen liar upphört att blåsa. Men snart inställer sig
landbrisen, som i allmänhet uppträder mycket svagare än
hafsvinden, men också blåser hela natten. Ny vindstilla på
morgonen bebådar därpå nästa dag vindens omkastning.
På nordligare breddgrader, på hvilka skillnaden mellan
dagens och nattens temperatur och därmed äfven skillnaden i
lufttrycket betydligt minskas, höra land- och sjövindar till de
mera sällsynta företeelserna. I stället afiösas de i bergiga
trakter af dag- och nattvindar, äfven kallade berg- och dalvindar,
i det att en vind, som om dagen blåser uppåt från dalarna,
om natten däremot blåser nedåt dalarna, såsom fallet är i
trakterna kring de italienska sjöarna.
Vindens hastighet eller styrka undergår likaledes en daglig
förändring, och denna växling äger i synnerhet rum under
dagen, medan nattetid vindstyrkan i allmänhet plägar vara
ringa. Mestadels friskar vinden till, i synnerhet vid vackert
väder, några timmar efter soluppgången, uppnår under de första
eftermiddagstimmarna sitt maximum, blir därefter småningom
svagare och lägger sig åter till natten. På slätter och i det
inre af tropiska kontinenter, men i synnerhet i de trakter, där
passadvinden får tillfälle att fritt utveckla sitt herravälde,
uppnår vinden under torr årstid nästan dagligen en storms styrka.
Stormarna. På land betecknas vinden vanligen såsom
storm, så snart den uppnår en hastighet af 17 m. i sekunden,
medan på hafvet, där vinden merendels är starkare än på land,
vinden blir till storm först då han uppnår en hastighet af mer
än 25 m. i sekunden. De häftigaste stormarna på våra
bredder uppnå en hastighet af 40 m. i sekunden, medan de
i tropikerna vid vissa tillfällen torde öfverskrida en hastighet
af 60 m. i sekunden, en hastighet, som kan jämföras med
en kanonkulas. Sådana svåra stormar, hvilka på kusterna och
på fasta landet anställa de största härjningar och under hvilka
fartygen icke kunna föra något segel, kallar man orkaner.
Stormarna följa samma lagar som vindarna i allmänhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
