- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
244

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

244

VATTNET I ATMOSFÄREN.

men skilja sig endast till graden från dem till följd af dessa lagars
kraftigare framträdande. Luftens stormiga rörelse föranledes
alltid af stora skiljaktigheter i barometerståndet på i
hvarandras närhet belägna orter. Om t. ex. lufttrycket mellan
Nordsjöns västra och östra kust visar en skillnad af 15 mm.
så kan man med säkerhet vänta stormigt väder i dessa
farvatten. I tropikerna förekomma till och med orkaner, vid
hvilka skillnaden i barometerståndet stiger till 45 mm.

Områden, på hvilka stormarna oftast förekomma, äro på
norra Atlantiska oceanen en stor yta norr om 50° n. br. och en
liten yta i närheten af golfströmmen på båda sidor om 80:de
parallellen. I södra delen af Atlantiska oceanen äro stormarna
vanligast öster och väster orn Falklandsöarna och söder om
Goda Hoppsudden. I Europas västra hälft komma de
baro-metriska minima eller stormfältens medelpunkter nästan
uteslutande från väster öfver Atlantiska oceanen och gå
mestadels mellan England och Island öfver Atlantens norra del till
polarregionen. Sålunda förbli England och Frankrike ofta och
mellersta Europa nästan alltid på stormhvirfvelns södra sida
och mottaga fördenskull merendels sydliga och västliga vindar.
Stormarna börja fördenskull i mellersta Europa merendels med
sydostvindar; i den mån stormens centrum rycker framåt, blir
vinden sydlig, vrider sig därpå åt väster och slutligen åt
nordväst, då stormcentrum dragit förbi i norr och mellersta Europa
sålunda kommit in i hvirfvelns bakre parti.

De på hafvet och i tropikerna förekommande stormarna
äro egentliga hvirfvelstormar, hvilka på folkspråket bära olika
lokalnamn, såsom hurrican, taifun m. m., men af vetenskapen
betecknas såsom cykloner i egentlig mening. Nära besläktade
med dem äro åtskilliga företeelser i mindre skala, såsom
skydrag, åskväderstormar, byar m. fl., och från de
fruktansvärdaste stormar i tropikerna ända ned till dammhvirflar och
lokaliserade hvirfvelvindar finnas alla möjliga öfvergångar.

Tromber eller skydrag. Dessa företeelser framställas i
sin enklaste form af små hvirfvelvindar, som ofta på lugna,
solvarma dagar lyfta upp dammet och sanden på våra
lands

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free