- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
246

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet i atmosfären

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

VATTNET I ATMOSFÄREN.

öfverväldigande intryck pä de flesta iakttagare, ehuru dessa
verkningar inskränka sig till den jämförelsevis smala-yta, öfver
Hvilken tromben får stryka fram. I många fall ser man af
de i trombens närhet anställda förödelserna, att luften från
alla sidor strömmar till dess fot. Lätta föremål lyftas högt
upp i luften och anträffas åter på milslångt afstånd. Ofta
förstöras husen dussintals, träd afbrytas eller uppryckas i
hundratal; ja, man hör omtalas, att hela tak, skeppsmaster, tjocka
trädstammar lyftas högt upp i luften, att människor, ja, till
och med hästar och lastade båtar blifvit upplyfta och att
tunga kanoner och mörsare rubbats från stället.

Om ett skydrag står öfver en vattenyta, så betecknas det
såsom vattensky drag. På hafvet äro dylika skydrag icke
sällsynta, i synnerhet i kalmernas region; särdeles ofta iakttager
man dem bland den ostindiska arkipelagens öar och vid
Gui-neakusten; äfven på Medelhafvet och på Röda hafvet anträffas de,
och enstaka fall äro äfven bekanta från Östersjön och från
sjöar i Schweiz. Då ett landskydrag under sitt
framåtskridande träffar på en vattenyta, förvandlas det till vattenskydrag
och tvärtom. Däraf följer, att båda formerna endast äro ett
och samma slags naturföreteelse.

På en yta, som merendels har den ansenliga diametern
af 30 till 100 meter, visar hafsvattnet en kokande, sjudande
rörelse; liksom i en springbrunn höja sig spetsiga vatten- eller
skummassor och sjunka åter, medan andra höja sig; mot
midten nå de en höjd af 4 till 8 meter och därutöfver; ett
moln af vattenstänk omgifver och höjer sig öfver dem; detta
är skydragets fot, ur hvars midt den egentliga breda, mörka
pelaren eller slangen höjer sig. Uppåt sluter sig denna slang
vanligen till ett tungt, mörkt moln genom en förlängning af
det sistnämnda, som har formen af en omvänd kägla eller af
en tratt. Stundom når hvirfveln icke ned till hafsytan, så att
ingen rörelse gör sig märkbar på denna och skydragets fot
sålunda saknas. Då skydraget upphör, försvinner dess
mellersta del först, icke därför att rörelsen därstädes upphör,
medan den ofvan och nedan fortfar, utan därför att den
upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free