Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
SLÄTTERNA.
mot Ishafvet. Under största delen af året täcker snön som
ett bårtäcke den ändlösa ytan. Har sommarsolen lyckats i
någon mån upptina detta täcke, så framträda på de lägsta
ställena några gröna fläckar, de egentliga tundrorna, hvilka
bildas af torfmossarnas växter. Eljest beklädes den redan på
ringa djup ännu frusna marken nästan öfver allt endast af
renlaf och andra gråhvita lafvar, så att man nästan tror sig
fortfarande se vinterns snöyta.
Öknar. Långt sydligare än dessa hedar, stepper ocb
tundror utbreder sig tvärs öfver Gamla världen en annan
slätt-landsgördel, som omfattar de äkta öknarna i Afrika, Arabien,
Persien och Mongoliet.
Sahara är jordens största öken och sträcker sig genom
hela Afrika från Atlanten till Röda hafvet. Den är nästan
lika stor som hela Europa eller 9,159,495 kvkm. Här är en
af jordens hetaste trakter, där endast en årstid, en glödande,
odräglig sommar förekommer, endast sällan afbruten af
regnskurar, som svalka den af solens brand upphettade marken.
Saharas höjd öfver hafvet uppskattas i medeltal till 500 m.,
men då sänkningen Chott Melrir i södra Algeriet ligger 31
m. under Medelhafvets spegel, lyfter sig marken i söder och
öster till sandstens- och granitberg af från 1,000 till 2,500
meters höjd.
Centrala bergmassor dela Sahara i två hvarandra i flera
afseenden olika delar. I den västra delen består marken
öfvervägande af grus eller grofkornig sand, som stundom af vinden
hopas till stora sandvallar, s. k. dyner. Där åter sanden är
finkornig, upphvirfla vindarna mäktiga sandmassor, hvilka de
förläna gestalt af långa vågor eller alstra här och där till och
med vandrande dyner, som eröfrande skrida fram mot de i
deras väg belägna oaserna. Långsamt drifvas de af ökenvinden
åt sydväst och nå fram till de nordliga stränderna af Niger
och Senegal, hvilka floder de småningom tränga åt söder.
Längs världsdelens västkust, från Kap Bojador till Kap Blanco,
som redan på afstånd utmärker sig för världens högsta dyner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
