Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slätterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SLÄTTERNA.
genom sin skönhet på ett underbart sätt mot den omgifvande
torkan. Oaserna, hvilka af den gamla grekiska geografen Strabo
liknades vid fläckarna på en panterhud, uppgå till flera hundra
och omfatta tillsammans en yta, som måhända uppgår till en
tredjedel af hela Sahara. De äro för öfrigt ingalunda
oregelbundet fördelade i största delen af öknen, utan rada sig
fastmer som pärlor (på ett snöre i långa linjer öfver den öde ytan.
Endast få delar af i synnerhet östra Sahara äro absolut i
saknad af vatten, och i västra Sahara ha fransmännen vid
öknens gräns till Algeriet genom borrande af konstgjorda, så
kallade artesiska brunnar skaffat upp vatten i dagen och
af-vunnit öknen några områden för odling, ehuru dessa eröfringar
på långt när icke motsvarat de förhoppningar man gjort sig
om dem.
Dadelpalmen. Oasen är dadelpalmens, Phoenix dactylifera,
hem och ökenstammarnas förnämsta rikedom, ty dess frukter
tjäna både människor och djur till föda. Under det breda
skärmtak, som bildas af dess i den blå luften sakta vajande
blad, finna andra fruktbärande växter skydd; i skuggan af dess
fruktskogar mogna majs, hvete, korn, medan lågväxt klöfver
slutligen fyller hvarje minsta rum af den fuktiga marken. För
att icke inkräkta på den dyrbara jordens område pläga
invånarna uppföra sina boningar på oasens ofruktbaraste ställen,
ofta vid själfva ökenranden.
Okenvindar. Ett särskildt öknens gissel, som oftast gör
hvarje resa genom densamma till en plåga och äfven låter
oaser och angränsande länder spörja sina verkningar, äro
ökenvindarna. Dessa ha på olika ställen olika namn, mest bekant
är likväl den såsom samum kända glödheta och torra
syd-vinden i Sahara, hvilken i Egypten kallas chamsin. Mera sällan
uppträder den redan i februari och slutar alltid i juni;
häftigast blåser den vanligen i maj efter soluppgången, uppnår
sin största våldsamhet under de första eftermiddagstimmarna
och upphör vid tiden för solnedgången. Temperaturen stiger, då
ökenvinden börjar blåsa, utomordentligt hastigt, och luftens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
