- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
277

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slätterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SLÄTTERNA.

277

fuktighet sjunker till lägsta grad. Till och med i Nildeltat,
således i det afkylande hafvets omedelbara närhet, stiger
temperaturen under dess inverkan stundom helt plötslig med 25°
C., medan samtidigt luftens fuktighetsgrad minskas till 12 eller
15 procent.

Chamsin blåser merendels stötvis: enligt arabernas
uttryckssätt »springer han och galopperar och gör fördjupningar i
sanden». Den i sned riktning uppstigande luften sopar undan
sanden och lyfter upp honom för att därpå låta honom falla
ned som sandhagel. En ibland de värsta chamsinstormar, som
på mycket lång tid förekommit i Egypten, utbröt den 30 april
1875 och skildras af ett samtida vittne på följande sätt:

»På morgonen visade sig intet ovanligt, och ingenting
förrådde eftermiddagens väldiga storm. Strax efter middagen
förmörkades emellertid den dittills klara och rena luften
plötsligt, och efter några minuter brusade redan en häftig ökenvind
fram öfver Kairo. Kort därefter visade sig en mycket
egendomlig företeelse: det blef nämligen åter ljust, men en hemsk,
svafvelgul dager, som för hvarje kvarts timme ökades och
slutligen blef så skarp, att den bländade och gjorde ondt i
ögonen. Under tiden hade blåsten växt till storm, och
omkring klockan tre rasade den lössläppta orkanen. De höga
och mera fritt belägna husen tycktes bäfva i sina grundvalar,
fönstren skakades till den grad, att man hvarje ögonblick
måste befara, att rutorna skulle krossas. De höga
dadelpalmerna böjde sig så att deras bladkronor nästan vidrörde jorden,
och från de platta taken bortrycktes och skingrades liksom
agnar de stora och små träställningar, hvilka tjänade till att
torka tvätt, till verandor och löfsalar. Solen stod som en
måne på himlen, matt och utan glans. Hela luften var
afgjordt elektrisk, ehuru det hvarken blixtrade eller åskade, men
enstaka, lysande gnistor syntes då och då liksom droppar falla
ned ur höjden.»

Om samum ute i själfva öknen berättar den berömde
Afrikaforskaren Gustav Nachtigal, som under sex år, 1868 till
1874, bereste Sahara och Sudan och riktat den geografiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free