Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergländer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGLÄNDER.
293
af de länder, i hvilka de höja sina stora, men icke förskräckande
massor. Ja, ofta härbärgera de till och med flera invånare
än de omgifvande frodigare lågländerna.
Helt annorlunda förhålla sig de verkliga högfjällen eller
berg, hvilka såsom de södra Karpaterna, äro tillräckligt höga
för att i sina högsta delar framkalla ödemarker; dylika berg
göra det icke allenast omöjligt för människan ätt bosätta sig
i dem, utan försvåra därjämte samfärdseln för henne.
Mycket sällan sker öfvergången från slättland till högland
och bergland oförmedladt. Sluttningarna kunna visserligen
vara mer eller mindre branta, men helt och hållet otillgängliga
äro de likväl ytterst sällan. Sålunda fortsätta sig slätternas
för odlingen gynnsamma förhållanden mestadels i de sakta
stigande öfvergångslandskapen på bergen, och på detta sätt
förbindas många af bergens och slättens fördelar med
hvarandra.
På folkens rörelser ha bergen utöfvat den mångfaldigaste,
ofta rent af en splittrande verkan. Om till och med modärna
arméer med sitt till möjligast högsta fullkomlighet utvecklade
transportväsen måste dela sig för att utan fara öfvergå
bergsträckor, huru mycket mera måste då icke barbariska vandrande
folk ha nödgats dela sig inför dylika hinder 1
Absoluta skrankor har fastlandets natur visserligen icke
ens i bergen upprest för människan, men i stället har den
senare rest dylika skrankor åt sig i sin egen tröghet, som
viker tillbaka till och med för mindre hinder, om icke en
trängande nödvändighet tvingar henne att söka öfvervinna dem.
.Hannibal och Cæsar funno inga svårigheter i att med sina
arméer öfverskrida de högsta bergen i den af dem kända
världen, men dessa skrankor kvarstodo emellertid för alla andra,
som icke drefvos af deras oemotståndliga energi. Man
kringgick i stället, om möjligt, bergen, och där man måste
öfverskrida dem, skedde detta endast på bestämda vägar, från hvilka
man icke gärna afvek, hvarför också en hel hop af de yppersta
passen i Alperna förblefvo obekanta för de gamle.
Ännu mera hämmande verkade Pyrenéerna, om hvilka
den store franske historieskrifvaren Michelet säger, att »deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
