Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergländer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
BERGLÄNDER.
munk i grå kåpa och i sin hand håller stormharpan, hvilken
han slår, så att jorden darrar; i Dovrefjeld härskar
»Dovre-kongen» och i Sverige voro »Hobergsgubben och hans skatter»
förr mycket omtalade. Till bergen har också längtan från
jordelifvets betryck och mödor förlagt de sällas lyckliga
boningar, och då spanskt krigsfolk på Venezuelas llanos för första
gången i fjärran skådade Andernas första enstaka förelöpare,
förläde det till dem »den eviga fredens säte» och kallade en
af dessa toppar Påramo de la Surna Paz.
Bergen och människornas utbredning. Ett enstaka
berg intager i själfva verket alltför litet utrymme för att på
nämnvärdt sätt förmå bestämma folkens utbredning på jorden.
Af så mycket större verkan kan det däremot vara genom den
motsats det bildar mot sin flacka omgifning, om det också
icke är högre än det blott 172 m. höga »Himmelsbjerg», som
gör ett så skarpt af brott från den jutländska halföns
enformiga slättland. Ett dylikt enstaka berg har dessutom haft
sin betydelse ur försvarssynpunkt under tider, då angrepp på
höjder ännu tillhörde en armés svåraste uppgifter. Verkliga
hinder och skrankor för folkströmmarnas utbredning ha
däremot endast bergsystem och bergsträckor förmått utöfva, och
dessa hinder ha varit desto svårare att öfvervinna, ju vildare,
brantare och mera uppfyllda af klyftor bergen äro.
För samfärdseln i bergstrakter äro sålunda kammarnes
höjd och läget af de pass, som leda öfver dem, af allra största
vikt. Stora kamhöjder med ty åtföljande aftagande af luftens
täthet och värmens sjunkande, den allt mera framträdande
bristen på fruktbar jord, den allt sparsammare och fattigare
växtligheten och i synnerhet skogens försvinnande göra det
nämligen för människan icke allenast svårare att vistas och
bo i de högre bergen, utan försvåra äfven öfvergången öfver
fjällen från en dal till en annan.
Fördenskull ha egentligen också endast de medelhöga
bergen upptagits af människans boningar, och huru mycket
än skogar, träsk och rofdjur af hållit deras invånare, har
odlingen likväl till slut gjort dem till väsentligen likartade delar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
