Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det organiska lifvets utveckling på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
DET ORGANISKA LIFVETS UTVECKLING PÅ JORDEN.
öppna hafvet. Långsamt ha såväl de pelagiska hafsdjuren som
djuphafsformerna intagit sin nuvarande vistelseort och steg för
steg eröfrat hafvets botten, i den mån de under den fortgående
utvecklingen hunnit ombilda sig efter ständigt nya
förhållanden och af passa sin organism efter det på ajupet rådande
mörkret, vattnets tryck och den lägre temperaturen.
Om de första lifsfröna i urtiden kommit ned ur
världsalltet, så funno de i de öfre luftlagren alla betingelser för sin
utveckling, om redan då en sol fanns. De måste då ur dessa
lager med regnet ha sjunkit ned i de lägre atmosfärslagren för
att i dem utbreda lifvet vidare, äfven om intet solljus ännu
kunde framtränga dit, och slutligen kom det på detta sätt till
hafsbottnen. Till och med på jordytan förmådde ett djuriskt
lif utbreda sig, fastän där ännu fullständigt mörker härskade,
blott temperaturen blifvit dräglig.
Den kambriska tiden. I enlighet med dessa
förutsättningar finna vi nu i de lager af jordytan, hvilka ur urhafven
omedelbart aflagrats på de kristalliniska stenarterna, först endast
tvifvelaktiga spår af ett lågt djurlif, men därpå något högre
upp tydligt utpräglade djuphafsformer. Alla dessa första djur
voro blinda, i deras värld fanns ännu intet ljus, och äfven det
själflysande, som är egendomligt för många djuphafsväsen, hade
djurvärlden, efter hvad det synes, ännu icke funnit.
De högst utvecklade väsendena hos denna s. k. »kambriska
formation», lägsta graden i urtidsdjurens period, äro de s. k.
trilobiterna, djuphafsvarelser, hvilka räknas till kräftdjuren, men
mera likna gråsuggor. Denna fula varelse måste först i ett
ringa antal arter ha uppfyllt urhafven, ty på många ställen finner
man densamma massvis i de kambriska stenarternas lager.
Denna urkräftas hårda skal och försteningens egendomliga
förlopp ha bevarat henne under tidrymder, som utan tvifvel
måste beräknas i millioner år. Dylika trilobiter finnas icke
mera i våra haf. Fiskar funnos under denna period ännu icke.
Lifvet, som präglades i fula former, rörde sig krypande på
ur-hafvets mörka botten, och af landtdjur och landtväxter ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>