Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det organiska lifvets utveckling på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET ORGANISKA LIFVETS UTVECKLING PÅ JORDEN.
315
permiska formationen. Visserligen fortfor lifsutvecklingens träd
att växa äfven under denna tid, enär efter stenkoistidens
am-fibier reptilerna eller kräldjuren uppträda, ehuru ännu föga
utvecklade. Men själfva träden fällde sina löf, det var som om
en vintertid skulle inbryta, som om naturen med ens blef snål
på sina gåfvor. Spår till nedisning kunna märkas, men vid
denna tid var jordens egen värme likväl tillräckligt stor och
kännbar till att förhindra en vidsträcktare isbildning ens vid
de dåvarande polerna. Måhända vandrade också polerna just
under den permiska tiden förbi dess på lifsrester så fattiga
lager, och måhända torde man i hittills geologiskt icke
utforskade områden af jorden finna en rikare fauna äfven från
denna tid.
Triastiden. Med den permiska formationen slutar den
paleozoiska perioden, och jorden inträder med den s. k.
trias-formationen i den mesozoiska perioden. Äfven denna formation
börjar med fattigdom, men röjer likväl början till ett nytt
uppsving af lifvet, och i dess båda öfre lager, musselkalken
och keupern, såsom de kallas, framträder en stark utveckling.
Reptilerna växa ansenligt till antal af arter, mängd af
individer och kroppsstorlek. De väldiga ödlorna, hvilka lämnat
fotspår efter sig, de s. k. saurierna, uppträda, odjur, såsom
Ichthyosaurus, Plesiosaurus m. fl. delvis mellanväsen mellan fisk
och ödla. Många bland dem hade ännu djuphafsfiskarnes
väldiga ögon, hvilket tyder pä, att solljuset ännu icke förmådde
tränga igenom riktigt eller att hafven ännu voro ganska dunkla.
Egentliga djuphafsvarelser kunna dessa djur nämligen icke ha
varit. Som man vet, andas ju reptilerna med lungor, genom
hvilka de måste insupa luft, om de också mycket länge kunna
undvara luften.
Nu uppträdde också det första däggdjuret; den jordiska
lifsutvecklingens högsta, vackraste gren började under denna
tid gro, ännu liten och oansenlig, så att man på den tiden
icke skulle kunnat förutse dess höga betydelse: några små
pungdjur uppträda; de stå på däggdjurens lägsta trappsteg.
Växtvärlden förändrade sig i sina former icke särdeles
på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
