- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
331

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det organiska lifvets utveckling på jorden - Vattnets lif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET ORGANISKA LIFVETS UTVECKLING PÅ JORDEN. 331
kände de icke alls, lergodstillverkningen var under långa tider
obekant, deras verktyg och vapen voro i början endast groft
til {knackade flintstenar och otympligt bearbetade ben. Först
mot slutet af diluvialtiden började hos dem vakna ett visst
skönhets- och konstsinne i tillverkningen af sorgfälligt arbetade
och prydda vapen och husgeråd, sniderier och teckningar på
sten, elfenben och horn. Åkerbruk kände de icke, men jakten
förskaffade dem deras lifnäring, som de måste tillkämpa sig i
strid med djurvärldens starkaste och vildaste representanter
med vapen af sämsta slag.

Denna äldre stenålderstid måste ha varit utomordentligt
långvarig, ty vid början af den senare stenåldern, den
egentliga stenåldern, med den djur- och växtvärld, som stod vår
nuvarande så nära som möjligt, ha kontinenternas klimatiska
förhållanden och med dem deras invånare omgestaltats och
väsentligen blifvit nutidens. Under inflytande af de intryck,
erfarenhetsrön, eröfringar och uppfinningar, hvilka i samband
med naturens omdaningar småningom hopade sig, framgick
också ur mammut-, grottbjörns- och rendjurstidens släkte den
människa, som allt mera gjort sig till herre öfver jorden.

* *

*



Vattnets lif.

Hafvet, hvars oroliga verksamhet ständigt hotar kuster
och öar med förödelse och undergång, härbärgerar till
ersättning härför i sitt dunkla sköte en outtömlig rikedom på lif och
är i själfva verket den gifmilda näringskälla, som öfverallt
frikostigt delar med sig af sitt öfverflöd. För öarnas och kusternas
befolkning är tillgången till hafvets skatter rent af ett
lifs-villkor, ty utan fisket skulle den mångenstädes icke kunna
exi stera.

I den mån djärfva sjöfarande vågat sig allt längre ut på
hafvet och sedan vetenskapens idkare börjat följdriktigt
undersöka dess egenskaper, beståndsdelar och innehåll, har den
förskräckelse hafvet i storm eller stiltje ingaf människan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free