Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det organiska lifvets utveckling på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 DET ORGANISKA LIFVETS UTVECKLING PÅ JORDEN.
En annan grotta innehåller verkliga målningar af den
dåvarande, något yngre djurvärlden, nämligen af 49 bisonoxar
äfvensom af renar, hästar, antiloper och några mammuter. En
klippkant på grottans halfva höjd har begagnats såsom mark,
på hvilken djuren beta. Återgifvandet af djuren i deras rörelser
och hufvudenas finare enskildheter är öfverraskande naturligt,
delvis mästerligt. Konturerna äro till hälften plastiskt uthuggna
ur klippan och anlagda med mangansvart, medan själfva
djur-kropparne äro öfverdragna med rödockra.
Af mänskliga skelettdelar har i den äldre kvartärtiden
endast ytterst sällan några brottstycken anträffats. En mycket
hög ålder äga emellertid två kindtänder af människa, som
funnits tillsammans med primitiva stenverktyg och bearbetade, med
spår af eld försedda ben i kalktuffer vid Taubach-Weimar. På
andra ställen, såsom i en bergnisch i Krapina vid Agram i
Kroatien, har man hittat delvis förkolnade brottstycken af
skallar, bitar af käken och tänder af minst 10 människor,
hvilka tydligen varit offer för en människoätarefest. I
Spy-grottan i belgiska provinsen Namur har man utom rester af
djur och talrika primitiva stenknifvar också hittat två
männi-skoskelett, och samma ålder torde människosk el ettet från en
grotta i Neandertal i närheten af Wiesbaden äga.
Så obetydligt det material är, som ännu står den
jämförande forskningen till buds, så visa sig likväl åtskilliga
afvi-kelser i kvartärmänniskans skelettrester från den nutida
människans typ, såsom i skallens flacka form, de mäktiga
framskjutande benvalkarne öfver ögonhålorna, käkarnes robusta
utbildning, tändernas storlek och den starka veckningen af deras
emaljyta.
Några allmängiltiga slutsatser till de dåvarande europeiska
invånarnes anatomiska typ tillåta de funna skelettdelarne
emellertid icke. Däremot kan man af diluvialmänniskans
talrika konstprodukter och af resterna från hennes jaktbyte förskaffa
sig en tämligen klar bild af hennes kulturtillstånd och
lef-nadssätt.
Di lu vial tidens människor voro nomader och grottinvånare
på den möjligast lägsta tänkbara kulturståndpunkt. Metallerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>