Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VATTNETS LIE.
333
ten växter, som tillhöra växtrikets högre former; af samma
familjer som vårt dyblad och nate och bändling eller sjögräs;
men om dessa icke äro så särdeles talrika, så uppträda i stället
de lägre växtformer, hvilka äro bekanta under namn af alger
så mycket talrikare.
Sålunda märkas den vanliga blåstången, som massvis
kastas upp äfven på våra kuster, de gröna slemmiga
trådalgerna, som växa på badhusens och bryggornas pålverk och
på många andra ställen, de bredbladiga, gulbruna laminarier,
som på djupare vatten fästa sig med en trind och seg stjälk
vid klippor och stenar, de lifligt röda, vackra och finbladiga
rödalgerna, och särskildt kring Eldslandets öar, Patagonien och
nordvästra Amerikas kuster de ända till 300 m. och
därut-öfver långa arterna af släktet Macrocystis, förutom massor af
andra, som i längd kunna mäta sig med dessa stammar, som
vid basen äro tjockare än en människa kring lifvet.
Sargassohafvet. En särskildt för Atlantiska oceanen
utmärkande företeelse äro de massor af lösryckt tång af arter,
som fått namn af sargasso och tillhöra släktet Sargassum.
Dessa drifva omkring och samla sig stundom så tätt, att de
kunna bereda en seglare svårigheter. Redan Columbus
omtalar dessa tångsamlingar från sin resa, och sedan dess ha de
ofta varit föremål för resandes och forskares uppmärksamhet.
Dessa tångmassor anträffas öfver betydande sträckor af
Atlantens västra och varma delar, som till följd häraf också
erhållit namn af Sargassohafvet. Tidtals såsom efter stormar
samlar sig tången tätare, vid andra tider åter skingras den och
drifves isär af storm och vind. För öfrigt saknas större eller
mindre kringdrifvande tångklumpar och band ingenstädes i
oceanen, där de sakta drifva med strömmen.
Algernas nytta för människan. På grund af algernas
förekomst i hafvet liksom af deras enkla byggnad och öfriga
förhållanden skulle man lätt få den föreställningen, att de äro
utan minsta nytta för människan och hennes hushållning. Så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
