Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVKTS LIF.
343
skolett till finaste slam; vissa fiskar lefva uteslutande af korall
-djuren, och när de af bita dessa, söndergnagas äfven kalkarnas
kanter; äfven sjöborrar lära verka på liknande sätt. Alla
dessa djur bidraga sålunda till refstenens uppkomst.
Det fina kalkdammet afsätter sig icke blott på refvets
öfre sida, utan äfven på yttersidan, där lutningen icke är för
stark; det fyller därstädes hålor och ojämnheter samt betäcker
sidorna med kalksand och kalkslam. Det material, som af
vågorna uppkastas på refvets yta, hopar sig därstädes allt mera,
så högt som den högsta stormflodens böljor nå. Sedan
vidtager vindens verksamhet, genom hvilken den fina kalksanden
sopas ihop för att därefter genom regnvattnets inverkan
sammankittas till sten.
Hafvet sörjer själft för att det nybildade landet icke må
bli öde; det uppkastar frön och frukter, företrädesvis
kokosnötter, på detsamma, och så småningom klädes den hvita
klippan af växtlighet. Stundom få dock hafsvågorna
öfver-hand, och ön sönderbrytes å nyo. Mången ö har sålunda gått
sin undergång till mötes, och af andra återstå endast
obetydliga rester, såsom t. ex. fallet är med den s. k. »Blomkrukan»,
den sista återstoden af en af hafvet förstörd korallö vid
Ste-wartatollen.
Atollernas form och storlek äro mycket växlande, än äro
de runda, än aflånga, än helt och hållet oregelbundna. Några
ha en genomskärning af blott några få kilometer, andra åter
en af 45, 90, ja till och med 120 km. Men äfven i
sistnämnda fall är bredden af själfva korallrefvet, hvilket skiljer
lagunen från öppna hafvet, mycket obetydlig; belöper sig ofta
till knappa 400 m. och öfverskrider sällan 800.
Ytterst mot bränningen består refvet företrädesvis af stora
korallstockar, såsom poriter och milleporer. I många fall
begränsas denna region inåt af en smal rand, där kalkalger äro
yppigt utvecklade och hvilken kan bilda en såsom vågbrytare
viktig meterhög vall kring refvet. Därinnanför kommer en
slätt, som endast vid flodtid täckes af vattnet och som utgöres
af korallkalk med mestadels utplånad organisk struktur; ett
rikt djurlif är rådande i här befintliga håligheter. Det är på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
