Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets håfvor. Fisket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
VATTNETS HAFVOR. FISKET.
efter en tid af omkring tre år blifvit tillräckligt stora,
upptagas dessa musselpålar och de matdugliga musslorna plockas af.
Blåmusslan sitter fäst vid sitt underlag med starka trådar,
s. k. byssus, hvilka afsöndras från en körtel vid basen af den
smala förkrympta foten. Denna byssus är så stark, att den
kan bidraga till att hålla ihop det underlag, hvarpå musslorna
sitta fästa i något större mängd. Vid staden Bideford i
Devon-shire finnes en lång bro, hvars underbyggnad påstås
hufvud-sakligen sammanhållas af den mängd byssus, med hvilken
blåmusslan öfverspunnit den. Sakkunnige ha visserligen förklarat,
att bron nog utan blåmusslornas åtgörande är tillräckligt säker,
men anse därjämte, att dessa likväl i någon mån bidragit till
att förstärka den, hvarför de böter, som stadgats för
blåmusslornas borttagande från bropelarna, icke böra afskaffas.
Hjärtmusslan. I alla europeiska haf förekommer vid
sandiga stränder äfven den ätliga hjärtmusslan, hvars rundade,
buckliga skal bli störst och bäst utbildade i mycket salt vatten,
men däremot aftaga betydligt i storlek, där vattnet, såsom i
Östersjön, är mindre salt. Denna mussla ätes i England och
Frankrike, där den på sina ställen utgör ett viktigt födoämne.
En större och vackrare art, tagghj ärtmus slav, som finnes på
djupare vatten, skattas på grund af sin fina smak nästan lika
högt som ostron.
Pärlmusslan. I Sveriges och Norges bergsfloder
förekommer icke sällan flodpärlmusslan, Unio margaritifera, som trifves
endast i kallt, klart, snabbt rinnande, kalkfattigt vatten utan
särskild växtlighet.
Somliga exemplar af denna mussla innehålla mellan
mantel-flikarna och skalen vackra, stundom stora och värdefulla pärlor,
som kunna uppfattas såsom bildningar, genom hvilka djuret
söker skydda sina förmodligen ömtåliga mjuka delar mot
retning af främmande kroppar. Utomkring sådana lägra sig
lager på lager af vackert pärlemorglänsande kolsyrad kalk, till
dess en större eller mindre pärla bildats. Pärlfisket i sött
vatten har dock ingenstädes gifvit någon stor, varaktig vinst,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
