- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
372

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnets håfvor. Fisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

VATTNETS HAFVOR. FISKET.

Formosa, Borneo och Nya Zeeland samt i Nordamerika från
Mexiko och Västindien till Kanada och sydvästra Grönland.

Såsom matfisk är ålen högt skattad och ätes såväl rökt
som kokt och stekt, lika läcker anrättad på alla tre sätten.
Ålfisket bedrifves fördenskull också öfverallt med ifver.
Storartade anläggningar i detta syfte finnas sedan århundraden
tillbaka i Comacchios laguner, hvilka från ett ödsligt träsk
förvandlats till väl inrättade dammar med slussar, vattengrafvar
och labyrintgångar. Comacchio, en fattig liten stad i Italien,
utgör medelpunkten i detta fiskedistrikt och bebos nästan
uteslutande af personer, som taga del i ålfisket. Så snart de
unga ålarna i början af februari till slutet af april uppstigit
från hafvet i afvelsdammarna, tillslutas ingångarna till dessa,
och nu regleras i första rummet vattentillflödet, hvilket
anskaffas dels från Po, dels från hafvet. I augusti börjas fisket,
emedan vid denna tid de för fem eller sex år sedan infångade
ålarna laga sig till att vandra tillbaka till hafvet.

Sötvattensfiskarna spela visserligen icke en lika stor roll
som hafsfiskarna för hela befolkningars massnäring, men sakna
fördenskull ingalunda en stor betydelse i ekonomiskt
hänseende, och bland dem finna vi många af våra vanligaste och
mest omtyckta bordsfiskar. Som de flesta af dessa fiskar äro
allmänt bekanta, må här endast några af de viktigaste omtalas
med omnämnande af de ställen, där de pläga förekomma.

Laken är den enda torskart, som förekommer i sött vatten,
men äfven i vår svenska skärgård, s. k. »saltsjölake». Han
uppnår en längd af nära 1 meter och en vikt af 5 kilo och
är utbredd öfver mellersta och norra Europas sjöar och
vattendrag.

Värsta roffisken i våra sötvatten är gäddan, som äfven
förekommer i halfsalt, d. v. s. bräckt vatten och fångas i
skärgården. En af våra allmännaste sötvattensfiskar är abborren,
liksom gäddan en roffisk, som äter allt lefvande, som hon
kan bemäktiga sig. Hos oss uppnår hon en längd af 40 cm.
samt en vikt af omkring 2 kilo, men i andra länder stundom
en vikt af nära 5 kilo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free