Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
381
domens behandling med medicin har man tyvärr icke mycket
att vänta sig, och ha muskelsmärtorna och muskelstyfheten
inträdt, kan behandlingen endast tjäna till att lindra plågorna.
En annan mask, som dock icke finnes hos oss, men som
i de varma länderna skaffar människan stort obehag, är en
art trådmask, den s. k. Medina- eller Guineamasken, hvilken
förekommer dels i musklernas bindväf, dels i läderhuden hos
människor af alla raser. När masken blifvit könsmogen, alstrar
han en varböld, medelst hvilken maskynglet kommer ut i det
fria. Sannolikt får människan denna mask med dricksvatten,
som förorenats af maskynglet.
Fullkomligt oskadlig är däremot den hos oss förekommande
vanliga tagelmasken eller tagelormen, en 15—35 cm. lång
tråd-formig mask, som plägar uppväcka den största skräck hos
badande fruntimmer, då de få se densamma i vattnet.
Älmaskar. Ett par maskar förtjänar äfven omtalas,
därför att de förstöra födoämnen för människan, utan att dock
göra henne själf något ondt. Dylika äro de s. k. ålmaskarna,
hvilka förekomma till större delen fritt i sött vatten, i jord
eller multnande och ruttnande ämnen. Somliga lefva parasitiskt
på och i vissa växter. Till dessa maskar höra ättikålen,
livete-ålen och kornålen.
Lättast tillgänglig och allmännast bekant är ättikålen, en
1—2 mm. lång mask, som förekommer såväl i ättika som i
klister, så snart mikroskopiska svampar, hvilka utgöra maskens
föda, börja bilda sig däri. Sådan ättikan nu för tiden
förekommer i handeln, innehåller den väl aldrig fullt utvecklade
djur, utan endast larver, som emellertid ofta äro döda, hvarför
man icke bör låta narra sig till att tro sig se otaliga lefvande
varelser, då man skakar en flaska med ättika, ty det är endast
hudskeletten, som simma omkring i densamma.
Stor skada anställer stundom på säden hveteålen, som
orsakar en egendomlig sjukdom hos hvetet, s. k. röta. I de
sjuka axen äro kornen delvis eller helt och hållet missbildade,
de äro mindre, rundade, svarta och bestå af ett tjockt, hårdt
skal, hvilket omsluter en hvit, mjöllik massa. Om denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
