Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
382 VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
massa fuktas med vatten, sönderfaller den i en mängd fina
kroppar, som under mikroskopet visa sig vara små trådmaskar.
Om dessa en tid varit intorkade och därpå utsättas för
fuktighet, komma de snart i den lifligaste rörelse. Detta inträffar i
vanliga fall, då kornet fallit i fuktig jord; skalet uppmjukas
och multnar, och de intorkade maskarna bli fria och kvickna
till. Komma de därpå till en ung hveteplanta, så krypa de
upp på denna och hinna småningom upp till det i bildning
stadda axet. I hvetets blomdelar bildar sig då en rund
utväxt, i hvars midt maskarna befinna sig och hastigt utveckla
sig till könsdjur. Honorna lägga ett stort antal ägg, och då
hvetet mognar, har utväxten erhållit nästan samma storlek som
ett vanligt hvetekorn. Kommer den sedan jämte de friska
hvetekornen i fuktig jord, börjar utvecklingsförloppet på nytt.
Ändå större skada än hveteålen gör emellertid kornålen,
som lefver i rötterna på vårt vanliga korn, där den i de fina
rotgrenarnas spetsar orsakar krökta och vridna, knöllika
gallbildningar. Dessa bildningar hindra rötternas verksamhet för
upptagande af näring till växten, hvilken fördenskull snart
antager en gulblek färg och ett vissnadt utseende; de mest
angripna stånden dö bort utan att sätta ax, och de öfriga bli
svaga och förkrympta och lämna ringa och dåligt korn. Efter
växtens död upplöses småningom knölens väfnad, hvarigenom
maskarna bli fria i jorden, där de tillbringa sitt lif, till dess
en ny kornsådd frambringar nya plantor, i hvilkas späda rötter
maskhonorna borra sig in för att där lägga sina ägg.
Man har numer kommit till visshet om, att kornålens
ursprungliga näringsplanta utgöres af en vikit växande gräsart,
från hvilken det sedermera spridt sig- till kornåkrarna. Man
har sålunda funnit, att strandråg eller marehalm (Elymus
arena-rius) ofta är svårt angripen af kornål. Det är fördenskull af
vikt att såsom en första åtgärd till förhindrande af maskens
spridning utrota strandrågen, där denna befinner sig i närheten
af kornåkrar. Genom ombyte af sädesslag, såsom odlande af
råg, hafre eller rotfrukter, hvilka aldrig angripas af masken,
kan också dennas utbredning med framgång motarbetas.
En egenskap, som dessa släkten dela med flera lägre
djur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
