- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
391

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.

391

kan förtära, men helst bröd och hellre fint än groft, hvaremot
de försmå mjöl och äfven kött, så länge annat finnes att
förtära. Torrakor finnes i bagerier, bryggerier och på andra ställen
där värmen är jämn och tillgången på föda riklig, där kunna
de också anställa rätt ansenlig förödelse. Hos bagare äta de
upp degen i baktrågen, finna i denna också sin graf och
serveras rätt ofta i de färdiggräddade bröden åt bagarens kunder. I
brist på bättre söndergnaga de läder, pälsverk, kläder, papper,
olje-taflor, ja själfva träet i skåp och hyllor. Torrakan tyckes icke ha
förekommit i Europa längre tillbaka i tiden än för 200 år sedan.

Termiter eller hvita myror finnas hufvudsakligen i Afrika
och Sydamerika, och alla författare äro öfverens om att en
del termiter tillhöra de varma ländernas fasor. Visserligen
angripa de icke den resandes egen person, men i stället komma
de tågande i stora skaror för att på kort tid förstöra hans
egendom, kläder, böcker, husgeråd, till och med timret i hans
bostad, och detta så hemligt, att skadan icke märkes förr än
den är ohjälplig, ja, taket kan till och med störta ned öfver
hans hufvud, innan han vet ordet af. Nubierna skydda sina
saker genom att lägga dem på bräden, som hvila på streck,
fästa i husets tak. I andra trakter skyddar man husgerådet
för dessa glupska rofdjurs skarpa tänder genom att ställa
detsamma med fotterna i kärl, fyllda med vatten. I själfva verket
är emellertid människan så godt som vanmäktig mot dessa djur.

Sitt namn af hvita myror förtjäna termiterna, ehuru de
visserligen icke alls äro besläktade med myrorna, därför att
de lefva i större samhällen inom gemensamma boningar, som
de uppföra, och därför att i deras kolonier förekomma
ovingade, könlösa individer jämte vingade könsindivider. För
fortplantningen sörja de individer i termitboningen, som kallas
kung och drottning, och jämte dem förekommer ett vida större
antal vinglösa arbetare och soldater.

Ett stort antal termitarter uppföra de bekanta mycket
omtalade byggnader, om hvilka man i synnerhet från Afrika har
många berättelser. Mycket utbredd därstädes är den krigiska
termiten, hvars byggnader utgöras af utvändigt ojämna kullar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free