Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUBEN.
405
haka sig fast vid något bi, som passerar i närheten. Bilusen
förekommer i hela mellersta Europa.
Fjärilar. Man känner från hela jorden omkring 200,000
arter fjärilar. De saknas ingenstädes, men aftaga, både hvad
antalet arter och individer angår, hastigt mot polerna. På
Spetsbergen finnes sålunda blott en enda art.
Till fjärilarna höra insektsvärldens vackraste medlemmar,
hvilka i färgprakt täfla med fåglarna, såsom pärlemorfjäriln
och parasollfjäriln, sorgmanteln och de stora s. k. trojanska
hjältarna, arter af släktet Morpho från Syd- och Centralamerika,
förutom en mängd andra arter, isynnerhet från de Ostindiska
öarna. Många, fjärilars larver göra, stor skada, såsom t. ex.
larven af kålfjärilen, hvilken lägger sina ägg på kålbladen, som
därpå bli larvens föda.
Spinnare kallas en mängd sins emellan ganska, olika
fjärilar, till hvilka en hel mängd af de skadligaste insekterna
höra. Sitt namn ha de fått däraf att deras larver spinna kring
sig en hylsa, s. k. kokong, i hvilken de sedan förpuppa sig. Till
de största och vackraste spinnarna höra de s. k.
påfågélspin-narne, hvilka allesammans spinna, en stor silkeskokong, hvars
silke i många fall visat sig vara användbart. Dylika arter,
som numera uppfödas äfven i Europa och andra länder för
silkets skull, äro ailanthusspinnaren, hvilken härstammar från
Assam och hvars larver lefva på ricinbusken, den kinesiska
sidenspinnar en, som lefver på ek, och Cecropiaspinnaren, som
är allmän i Nordamerika, där larven lefver på pilarter. De
äro alla stora fjärilar, hvilka spinna stora kokonger, rikare på
silke än den vanliga silkesfjärilens.
Silkesfjärilen är emellertid den till silkesodling mest
använda arten, till färgen gulhvit med ett par mörkare tvärband
och mäter utspänd mellan vingarna 45 — 50 mm. Larvens
enda föda är hvita mullbärsträdets blad. Sedan han ömsat
hud fyra gånger, är han, vanligen på 30:e dagen, färdig att
inspinna sig. Han utgjuter då ur spinnredskapen på ömse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
