Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406 VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
sidor om munnen två droppar spinn vätska, som klibbas fast
vid en gren, rör sedan hufvudet af och an och uppnystar två
fina trådar, som med tillhjälp af frambenen hoptvinnas till en.
På ungefär 3 1/2 dygn har larven hunnit förfärdiga en gul eller
hvit kokong, bildad af en 720—960 m. lång tråd. Kokongens
trådar hopklibbas vidare med ett lim, som tilltäpper öppningarna
mellan trådarna; detta lim måste upplösas i kokande vatten,
när man vill uppnysta silket. Utvändigt är kokongen beklädd
med lösare trådar, som lämna flocksilke. Trådarna af flera
kokonger måste hoptvinnas, innan silket kan föras i handeln,
och af 10—16 kg. inspunna puppor får man 1 kg. råsilke.
Fjärilen utkryper 19 dagar efter inspinnandet, hvarvid han
uppmjukar öfre ändan af kokongen med sin spott och sedan
genomborrar den med hufvudet; sådana kokonger bli odugliga
till tråd. Fjärilen härstammar sannolikt från Kina, där
silkes-odligen ända från uråldriga tider bedrifvits. Enligt traditionen
förde två persiska munkar under kejsar Justiniani regering till
Konstantinopel hemligen i ihåliga käppar såväl silkesfjärilens
ägg som mullbärsplantan. Från Grekland kom silkesodlingen
under medeltiden genom araberna till Spanien, vidare till
Sicilien och Italien, men först under Henrik IV (1601) till
Frankrike och under Fredrik den store till Preussen.
Är silkesfjärilen den nyttigaste af alla fjärilar, så äro
åtskilliga nära stående spinnare så mycket skadligare.
Tall-spinnaren, som finnes öfverallt, där tallen växer i södra och
mellersta Sverige, är hos oss lyckligtvis sällsynt, men i
Tyskland och andra länder i mellersta Europa, där den är
allmännare, fruktas larven mycket af skogsägare. Bin g spinnar en,
som allmänt förekommer i sydligaste Sverige, lägger sina hårda
ägg tätt intill hvarandra kring fruktträdens grenar.
Bokspin-narens larv gör sig bemärkt både genom sin skönhet och den
skada, den stundom gör i bokskogar. Videspinnarens larver
angripa isynnerhet pilar och popplar, som stundom alldeles
aflöfvas.
Nunnan. Värst af alla skadliga fjärilslarver grasserar
nunnan, hvars fjäril framkommer i slutet af juli eller början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
