Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vänner och fiender bland djuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
VÄNNER OCH FIENDER BLAND DJUREN.
förråd. Så göra de s. k. skördande myrorna, hvilka om hösten
insamla vissa växters frön, som de rensa och magasinera i
särskilda rum, hålla torra och lufta under vintern för att de icke
skola gro i stacken.
Många myrarter hålla sig slafvar, d. v. s. arbetare af
andra myrarter, som måste deltaga i eller till och med
ensamma förrätta allt samhällets arbete. Dessa arter bortröfvas
såsom larver eller puppor, aldrig som fullt utbildade insekter,
enär sådana icke skulle kunna afpassa sig efter de nya
förhållandena. För att erhålla sådant arbetsyngel, företages stora
röfvartåg, hvarvid likväl händer, att angreppet blir
tillbaka-slaget. Af våra myror är det endast den röda myran, som
håller sig slafvar. Dock är att märka, att denna myras arbetare
också arbeta och att slafvar icke finnas i alla denna myrarts
stackar. Vid dessa röfvartåg ha arbetarna goda vapen i sina
starka käkar, och dessutom afsöndra de ett gift — myrsyran
— som afsöndras från körtlar i bakkroppen och utsprutas
genom en spets, såsom nogsamt hvar och en fått erfara, på
hvilken en myra bitit sig fast i huden.
Trästeklarna och de med dem nära besläktade sågsteklarna
göra genom sina larver ofta stor skada på träden. Många af
de senares larver äro mycket eftersökta af fåglar, möss, ekorrar
o. s. v., hvilket skogsägare böra besinna. Tallen, som har så
många fiender bland insekterna, lider också ofta svårt af den
vanliga tallstekelns angrepp.
Trädsteklarna lägga ägg i träden, i hvilka de inborra
ägg-läggningsröret; larverna gräfva sedan gångar i dem genom att
äta sig fram och låta vedmassan passera genom tarmkanalen.
I dessa gångar förpuppa de sig, så att de fullfärdiga steklarna
måste bana sig väg ut genom veden och barken. Halmstekeln
kan göra stor skada på rågen, i hvars strån larverna lefva.
Plantorna dö visserligen icke, men axen sätta ingen frukt.
Galläpplesteklar. Ofta ser man på undersidan af ett
ekblad ända till ett halft dussin rödskimrande utväxter. Dessa
äro bekanta under namn af galläpplen, och dylika galläpplen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
