Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryggradsdjuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428
RYGGRADSDJ UREN.
där den ringlar ihop sig i vrårna, i lådor och skåp, i
sängkammare och badrum och till och med i sängar och soffor.
Allmänt omtalad är den s. k. cobra de capello eller
hattormen, som af indierna kallas glasögonsorm på grund af den
ett par glasögon liknande teckning ormen bär på nackhuden,
hvilken den utbreder, då ormen på något sätt retas. Denna
ytterst giftiga orm användes i Indien af ormtjusarne till deras
konster och är så allmän, att då myndigheterna 1858 utfäste
en belöning af omkring 43 öre i vårt mynt för hvarje dödad
och för vederbörande tjänsteman uppvisad giftig orm, utgafs i
en enda krets icke mindre än ungefär 3,500 kronor för dödade
giftormar, och år 1862 aflämnades från den 15 okt. till den 7
dec. icke mindre än 26,029 eller dagligen mer än 463 ormar.
I Egypten och Afrika ersättes glasögonsormen af den s. k.
uruæsormen, aspis eller kari, hvilken likaledes infångas af
orm-tjusare för att sedermera förevisas på gatorna i Kairo. Denna
orm visar den egendomligheten, att vid tryck på ett visst ställe
i nacken bli alldeles styf af ett slags stelkramp. Han omtalas
i gamla testamentet och torde ha tjänat de egyptiska prästerna
till åtskilliga konster.
Huggormen. Den enda giftiga orm, som finnes hos oss,
är den vanliga huggormen, som förekommer i flera varieteter, af
hvilka i synnerhet en mörk afart betraktats såsom särskild art.
Huggormen igenkännes af de på främre delen af hufvudet till
plåtar förvandlade fjällen och en enda fjällrad mellan ögat och
de under detta belägna öfverläppsplåtarna. Färgen är mycket
växlande, men alltid finnes en mörkare, längs hela ryggen
löpande sicksackstrimma. Den fullväxta hannens längd utgör
omkring 63 cm., honans kan uppgå till 75 cm. I Skandinavien
öfverskrider huggormen polkretsen och trifves för öfrigt hvar
som helst, i skog som på hed, på fält och ängar likaväl som
bland stenrös och i bergen. Till bostad väljer han något hål
under trädens rötter eller bland stenrösen, ett rått- eller
mullvadshål, öfvergifvet räf- eller kaninbo, en klyfta, i närheten af
någon fri plats, på hvilken han kan värma sig i solen. Först
med skymningens inbrott börjar han sin verksamhet, jakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
