Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDENS BEFOLKNING.
453
södra Steiermark, Krain, vissa delar af Kärnten höra
slovenerna och dem närstående kroater, bosnier och serber i de efter
dem benämnda länderna i sydligaste Ungern och i Montenegro
samt slutligen bulgarernas ursprungligen finska stam, som dock
sedan 1,200 år tillbaka uppgått i slaverna.
Söder om albaneser och bulgarer bo grekerna i nästan samma
trakter, som de innehade redan i forntiden. Deras språk,
nygrekiskan, har omedelbart utvecklat sig ur forngrekiskan, men
upptagit mänga slaviska och albanesiska uttryck och
ordvändningar. De nuvarande grekerna ha för öfrigt, liksom deras
språk, genom invandring och långvarig underdånighet under
främmande herravälde upptagit så många beståndsdelar från
andra folk, att deras blod är långt ifrån rent, om också
blodblandningen i enstaka otillgängliga distrikt är mindre än man
ofta antagit.
Till de indo-germanska folken höra otvifvelaktigt på grund
af sitt språk de sällsamma zigenarne, hvilka i början af 14:de
seklet uppdöko i Europa och således icke för alltför
längesedan kunnat lämna sina indiska hemvist. Numer förekomma
de spridda i små grupper öfverallt i södra Europa, här och
där till och med bofasta, men eljest vandra de omkring i
största delen af världsdelen och åtnjuta hvart de komma icke
just det bästa rykte.
Helt och hållet främmande för de hittills omtalade
befolkningselementen äro såväl till ursprung som språk de
ural-altaiska folken, som anträffas i Europa, nämligen finnar och
samojeder äfvensom några tatariska och mongoliska stammar.
Den höga norden har sedan uräldsta tider bebotts af lappar,
som i Norges och Sveriges Lappmarkar äfvensom på halfön
Kolas tundror lefva ett torftigt, uteslutande af renens tillvaro
beroende lif. I Finland bo de egentliga finnarne, och till dessa
höra på andra sidan om Finska viken i Estland äfvensom på
öarna Dagö och Ösel esterna. Det kalla nordöstra Europa
hyser mellan Dvina och Ural glest spridda nomadiserande
sir-janer och voguler, till hvilka på den östligaste tundran mot
Sibirien samojeder sluta sig. Kring mellersta Volga och dess
biflod Karna bo på spridda små områden tscheremisser,
mord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
