Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 JORDENS BEFOLKNING.
viner, vatjaker och permier. Alla dessa stammar, som räkna
blott några få tusen individer, stå på en låg kulturgrad och
tillhöra Europas minst framskridna folk. I kultur öfverträffas
de emellertid af finnarne och framför allt af magyarerna,
hvilka sistnämnda jämförelsevis sent, nämligen för 1,100 år
sedan, nedsatte sig på slätterna mellan Alperna och Karpaterna
äfvensom i många delar af Siebenbürgen, där de numer under
namn af ungrare äro den politiskt bestämmande nationen.
Genom blandning med slaver, rumäner och tyskar ha de
emellertid till sitt yttre förlorat nästan allt, som kunde
påminna om att de ursprungligen tillhöra de uralaltaiska folken.
Utom dessa finska stammar och de dem närastående
samojederna tillhöra äfven några turkiska och tatariska folk den
uralaltaiska stammen. Flera gånger ha dessa folk från sina
hemvist i Turkestan i mellersta Asien gjort plötsliga infall i Europa,
där de störtat troner, förstört riken och, där de farit fram,
tillintetgjort kulturen. Lika plötsliga som deras infall varit,
lika hastigt har emellertid deras makt åter försvunnit, och de
nya statsbildningar, till hvilka de gifvit upphof, ha ganska
snart fallit sönder i små, obetydliga och snart nog
osjälf-ständiga folkhopar, hvilka numer äro spridda mellan andra
folks områden. Sålunda bo kirgiser i den kaspiska sänkningen,
baschkirer, tschuvascher och kasanska tatarer bo vid mellersta
Volga och nogajer, som också äro tatarer, mellan floderna Kuma
och Terek äfvensom i smärre kolonier i den under namn af
Dobrudscha bekanta landssträckan vid Svarta hafvets västkust,
norr om Donaus utlopp i detta haf. De dessa stammar
närastående seldscliukerna och osmanli (osmaner) framträngde först i
femtonde århundradet åt väster och bilda numer på Krim och
i europeiska Turkiet enstaka språköar eller lefva blandade med
grekiska och sydslaviska folk. Till mongolerna höra däremot
kalmuckerna, hvilka först i 17:de århundradet lämnade sina
hemvist i mellersta Asien och sedan något mer än hundra år
tillbaka drifvit omkring mellan nedra Volga och Don.
Ehuru Europas äldsta folk ingalunda saknat påverkningar
af semitiska folkstammar, först och främst af fenikerna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
