Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDENS BEFOLKNING.
455
därnäst af deras afläggare, kartagerna, hvilka båda voro
forntidens mest sjöfarande och handelsdrifvande nationer och äfven
på Medelhafvets europeiska stränder gjorde sitt inflytande
gällande, har dock intet semitiskt folk bebott eller behärskat ett
större område af Europa. Däremot ha allt ifrån de första
århundradena af vår tideräkning judar förekommit i nästan
alla delar af Europa. En större betydelse har detta folk
likväl endast haft i Spanien, där de under landets
arabisk-mauriska eröfrares hägn bragte det till en betydelsefull och
blomstrande odling. Vid medeltidens slut bröts emellertid
denna odling fullständigt af den kristna fanatismen, och judarne
fördrefvos på det grymmaste sätt ur landet. Tämligen rena
semiter äro malteserna på öarna Malta och Gozzo, hvilka äro
en ringa återstod af den talrika arabiska eller saraceniska
befolkning, som under den tidigare medeltiden förefanns i södra
Italien och på Sicilien.
I Kaukasus bo icke mindre än några och fyrtio olika stammar,
talande olika språk, dels tillhörande de uralaltaiska folken såsom
tatarer, turkmener, nogajer och kabardiner, dels också indoeuropeiska
folkslag såsom armenier och kurder. Till de uralaltaiska stammarne
räknas äfven tsclierkesser, abcliaser och abasiner. Andra stammar
äro grusier eller georgier samt några dem närstående smärre
folk, vidare mingrelier, svaneter och laser äfvensom de lesgiska
folkstammarna. Alla dessa stammar sammanfattas under namn
af kaukasiska folk.
Vid den oupphörliga och starka blandning, som krig och
eröfring, ut- och invandring, resor och kulturlifvets öfriga
många olikartade förbindelser åstadkommit mellan de särskilda
folken, återstår knappt annat än språken af de för de olika
stammarne utmärkande egenskaperna. Det är numer också omöjligt
att med någorlunda säkerhet uppskatta antalet medlemmar af
de olika stammarna, i synnerhet som tillförlitliga uppgifter
icke heller föreligga från många, i synnerhet Europas östra
länder. En öfverslagsberäkning torde emellertid gifva vid
handen, att Europa i allmänhet inom sina landamären
räknar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
