Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDENS BEFOLKNING.
471
höjden växlar mellan 1,50 och 1,80 cm. och synes i
Nordamerika vara större än i Sydamerika. Kroppsbyggnaden är ofta
undersätsig med bredt, hvälft bröst, breda skuldror, väl
utvecklad öfver- men kort underarm, små händer och fötter,
breda ansikten med utstående kindknotor och låg, smal panna.
Ansiktsdragen komma härigenom att likna den mongoljska
rasen, så mycket mera som de små ögonen med gulaktig hvita
ofta stå snedt. Dock är näsan mestadels krökt och närmar
sig ofta till och med formen af örnnäsa.
I Förenta Staternas östra område kvarlefva ännu några
svaga spillror af den ursprungliga indianbefolkningens många,
stammar. I staten New York bo sålunda ett tusental irokeser,
i Nordcarolina och Tennessee cherokeser, i Floridas träsk ett par
hundratal seminoler, i Mississippistaterna ett fåtal chickasaws,
choctaws och natchez samt omkring 16,000 chippewas i staterna
Michigan, Wisconsin och Minnesota. En tredjedel af alla
indianer har sökt en tillflykt på de af Förenta Staternas regering
åt dem upplåtna reservationerna, och på dessa bo de flesta
cherokeserna till ett antal af omkring 25,000, vidare creeks,
choctaws, chickasaws, seminoler till ett antal af ett par tusen,
en stor del af shoshonernas stammar såsom kiowas, comancher
m. fl., vidare arapahoes och dakotas stammar: osager, punkas
o. s. v. De förstnämnda fem stammarna ha på sina nya
boningsplatser småningom vant sig vid ett civiliseradt
åker-brukslif, medan de senare fortfarande kvarstå på naturfolkens
ståndpunkt.
Bland västerns stammar, hvilka ännu förekomma i Västern
och tid efter annan skaffat Förenta Staternas trupper åtskilligt
att göra, märkas de krigiska sioux och deras grannar
cheyen-nerna, pah-utes, utes och moquis i Nevada, Utah och Arizona,
de kreatursuppfödande navajos i Arizona, zunis och
puebloindia-nerna i Nya Mexiko, de vilda apacherna vid gränsen af Mexiko,
de kaliforniska missionsindianerna, de usla diggers, klamatherna i
Oregon, selish och chinooks i de nordvästra delarne af
unions-området.
Till dessa stammar sluta sig de indianer, hvilka bebo
Kanadas område och bland hvilka märkas huronerna och algon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
