Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordens befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
JORDENS BEFOLKNING.
kinerna i St. Lorenzflodens område, tinne, som under flera olika
namn, kuschin, dogribs, sussees, umpquas utbreda sig från Hudson
bort till Stilla hafvet och Alaska, samt vidare kitunahas, selish,
tukusli, thlinkiter och bella-kulas i länderna vid Stilla hafvet.
På ön Vancouver bo de såsom sjömän utmärkta ahts stammar.
« Finnas sålunda i norra Amerika endast svaga lämningar kvar
af de ursprungliga indianerna, af hvilka en del i de östra staterna
blifvit så civiliserade, att de i intet afseende till sitt
lefnads-sätt skilja sig från de hvita, medan de öfriga allt mera gå
sin undergång till mötes, så lefva däremot i Mexiko, mellersta
och södra Amerika ännu ett stort antal indianstammar i vildt
eller halfvildt tillstånd. I Mexiko finna vi sålunda mayas,
zapateker, mizteker och framför allt azteker, hvilka, då landet
eröfrades 1519 af spanjorerna, voro det härskande folket
och i besittning af en ingalunda ringa, ehuru med
människooffer och människoätande i stor skala förbunden kultur. Äfven
mayas voro ett centralamerikanskt kulturfolk, som i de berömda
ruinerna i Uxmal, Palenque och Coban på halfön Yucatan
lämnat spår af en jämförelsevis högt utvecklad kultur.
Half-vilda stammar äro taraskos, athamies, pimas, tarahumaras, yaquis
och yumas i Mexikos berg, hvilka bilda öfvergången till de
nordamerikanska puebloindianerna.
Af sydamerikanska folkstammar bo längst ned i söder
elds-ländarne från kusterna och öarna i Chonosarkipelagen till
Eldslandet i söder, men öfverskrida åt norr icke Magalhaens-sund.
De utmärka sig för sin höga gestalt och gå trots det kalla
klimatet i deras hemland ofta fullständigt nakna. Araukanerna
bebo södra delen af Chiles Ander och voro, ända till dess att
de 1887 omsider kufvades, en kraftig, krigisk nation.
Pata-gonierna bebo Patagonien och Sydamerikas pampa norr om Rio
Negro; pampasindianerna bodde, innan de af general Roca 1880
trängdes åt söder till floden Pilcomayo, ända upp till La Plata
och gjorde sig ytterst besvärliga genom sina röfvartåg. De
nordligaste stammarna bland de sydamerikanska steppfolken äro
guaycurus, som sönderfalla i flera delar, bland hvilka särskildt
de af jesuitpatern Dobrizhofer 1783 skildrade abiponerna äro
mest kända, ehuru numer så godt som utrotade, enär endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
