Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Härstamningsläran och arternas uppkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 HÄRSTAMNINGS LÄRAN OCH ARTERNAS UPPKOMST.
färga sig, kallas linin. Då kärnsubstansen upplöses vid kärnans
delning, bildar lininet kärnnätets bleka del.
Centrosomer. Utom cellkärnan äger cellen emellertid
också ett annat mycket viktigt, ja oumbärligt organ. Detta
utgöres af de s. k. centrosomerna, central- eller polkropparna, i
form af små korn, hvilka i likhet med substansen hos kärnans
stomme, kromatinet, lätt låta färga sig, äro starkt glänsande
och förekomma ensamma eller i flertal i alla organismers
celler, såväl hos växter som djur. Rundt omkring dessa
centrosomer ligger en klotformig, mörkare del af protoplasman,
hvilken är märkbart afsöndrad frän det öfriga cellinnehållet
och bildar den s. k. sfären. Centrosom och sfär äro
beståndsdelar, som aldrig saknas hos alla lefvande celler, och bestå af
protoplasma af annat slag än den öfriga cellprotoplasman,
hvilket tydligt framgår däraf att de förra upptaga färgämnen
på ett helt annat sätt än protoplasman i allmänhet.
Celldelning och kromosomer. Hvarje lefvande organism
tillväxer genom celldelning, vid hvilken cellens olika organ
medverka. Endast undantagsvis delar sig kärnan direkt, i det
att den helt enkelt afsnöres på tvären och sålunda utan vidare
skiljes i två delar, hvarefter cellens öfriga protoplasma likaledes
skiljer sig i två symmetriska halfvor. Detta numer sällsyntare
slags omedelbar kärndelning, hvilken under jordens urtid sannolikt
var regel, skiljer sig från den medelbara eller indirekta
kärn-delningen, som är mera invecklad och försiggår på ungefär
följande sätt:
Hela kromatinnätet ombildas först till en lång slingrande
tråd, som ordnar sig i form af en rosett, hvarvid samtidigt
kärnmembranen upplöses. Kromatinrosetten sönderfaller därpå
i ett lika stort antal tvåbenta stycken som utåt riktade
tungor finnas i rosetten, i det att hvarje tungspets
klyf-ves. Dessa inåt riktade kromatinstycken ha fått namn af
kromosomer. Hvarje kromosom klyfver sig därefter på längden
i två lika delar. Men redan dessförinnan ha centrosomerna
delat sig och vandrat till de motliggande delarna af cellens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
