Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFRUKTNING. 491
grynen i densamma. Dessa näringsämnen pläga sammanfattas
under namn af gula.
Gulan är emellertid alldeles overksam vid äggets
utveckling och tjänar endast det unga djuret till föda under någon
del af dess utveckling. Den mängd gula en äggcell innehåller
är däremot mycket olika hos olika djurarter. Hos lägre
hafs-djur, t. ex. sjöborrar och sjöstjärnor, hvilkas ungar ganska
snart kunna själfva infånga födoämnen, behöfvas inga stora
förråd af äggula, och sammaledes är förhållandet, om ägget,
såsom hos människan och de flesta däggdjuren, utvecklas inom
moderns kropp och fostret af henne får sin näring. I båda
fallen är äggcellen helt liten och kan ofta knappast urskiljas
af det obeväpnade ögat, ehuru äggcellen i alla händelser alltid
är större än de flesta andra celler i kroppen. Där åter, såsom
hos fåglarna, kräldjuren, fiskarna och en hel mängd insekter
och lägre djur fostret länge skall lifnäras af äggcellens gula,
måste en större mängd af denna magasineras, och ägget kan,
motsvarande denna mängd, också bli af betydande storlek.
Strutsäggets »äggula» är sålunda den största cell, som
förekommer inom djurvärlden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
