Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blommornas befruktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLOMMORNAS BEFRUKTNING.
505
och i detta fall flugorna belastat sig med frömjöl, kunna de
åter komma ut ur sitt ofrivilliga fängelse, och samtidigt torka
de ofvannämnda håren och falla bort, så att utgången blir fri.
På samma sätt förhåller det sig med Aronsstafven, Arum
maculatum, hvars blomhölster också bildar en kittel, i hvilken
hon- och hanblommor befinna sig och ur hvilken den
purpur-svartaktiga blomkolfven skjuter upp. Lockade af den senares
lukt krypa små myggor in i densamma, men som utgången
ur kitteln spärras af trådformiga ståndarbildningar, hvilka bilda
liksom ett galler af nedåt riktade stafvar, kan insekten icke
komma ut igen, förrän dessa stafvar slappnat och lämna
utgången fri, hvilket icke sker förrän ståndarknapparna uttömt
sitt frömjöl, som insekten för bort med sig.
Insektblommorna äro mestadels afpassadc för bestämda
insektsläkten, och till och med mycket nära besläktade växter
ha, till följd däraf att de äro hemma i olika trakter, erhållit
en alldeles olika byggnad. De i Alperna växande arterna af
gullvivan (Primula) och stålört (Gentiana), hvilkas pollination
uteslutande ombesörjes af fjärilar, ha i enlighet därmed mycket
trånga blomkronor, medan deras på slätten växande arter, som
besökas af bin, ha vidöppen krona.
Hos många växter pollineras blommorna endast af sina
bestämda steklar. Så t. ex. har på Nya Zeeland odlad
röd-klöfver utvecklat frön i större mängd, först sedan man dit
infört humlor, hvilka företrädesvis pollinera märket hos
röd-klöfvern. På Nya Zeeland saknas nämligen inhemska insekter,
som kunna komma åt honungssaften i rödklöfverns blommor
och därvid pollinera märket.
Samma förhållande är med vaniljväxten. Då man i början
af förra århundradet införde växten till Java, satte blommorna
ingen frukt. Detta berodde därpå att de insekter, som i växtens
hemland —- Mexiko — öfverföra frömjöl till märkena, icke
finnas på Java. Först sedan man med en pensel pollinerat
märkena, erhölls frukten.
Blommorna af olika arter af stormhatt (Aconitum)
pollineras likaledes uteslutande af humlor; en anmärkningsvärd
öfverensstämmelse råder också i detta släktes och humlornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
