Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arternas uppkomst och Darwinismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510 ARTERNAS UPPKOMST OCH DARWINISMEN.
tillfällen, fördes Darwin på den tanken, att liksom i
människo-lifvet, så finnes också i djur- och växtlifvet en täflan om
lif-näring och utkomst, den s. k. kampen för tillvaron, hvilken, då
djur och växter ha en delvis oerhörd förökelseförmåga, måste
rasa mycket häftigare och i större utsträckning än inom
människornas värld. Följden häraf måste emellertid bli den, att
endast de varieteter, som äro bäst utrustade till att motsvara
de för hvarje gång rådande förhållandena, bibehölles.
Denna det s. k. naturliga urvalets princip framställdes
samtidigt med Darwin äfven af den engelska forskningsresanden
Wallace till att förklara mångfalden af lefvande väsen och
ändamålsenligheten hos deras byggnad, hvilket utgör själfva
innebörden i urvals- eller selektionsläran. Man måste härvid
erinra sig, att täflan är skarpast mellan medlemmarna af samma
art, så att redan helt små kroppsliga företräden i ett eller
annat afseende, såsom t. ex. förmågan att på torr mark eller
under en torrare årstid kunna hjälpa sig med litet mindre
fuktighet, eller förmågan att genom större snabbhet eller en
omgifningen förvillande lik färgning undgå fiender kunna leda
till seger, d. v. s. till att den för de rådande förhållandena bäst
afpassade individen lefver kvar, där en mindre lyckligt utrustad
går under, såsom den engelske filosofen Herbert Spencer
formulerat satsen. Denna byggnadens ändamålsenlighet och
fullständiga afpassning efter lefnadsvillkoren hos bestämda
organismer är enligt Darwin intet annat än slutresultatet af en
allsidig variering i kampen för tillvaron, och exempel härpå
kunna anföras i mängd, t. ex. polardjurens hvita, ökendjurens
gula, skogs- och fältdjurens spräckliga eller gröna färg, många
vattendjurs glasartade genomskinlighet, formers och färgers
likhet hos svaga och oskadliga djur med fruktade och farliga
djur o. s. v., ett förhållande, som fått namn af mimicry eller
skyddande förklädnad.
Och hvad som gäller för djurens yttre, gäller också om
deras inre byggnad, för hela deras organisation, ja till och med
för deras andliga förmögenheter; allestädes utser och bevarar
det naturliga urvalet det för bestämda lifsändamål
ändamålsenligaste. Hit höra naturligtvis vapen och pansar,
tandbygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
