Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arternas uppkomst och Darwinismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTERNAS UPPKOMST OCH DARWINISMEN.
509
näringen, af klimatet, lefnadssättet o. s. v., för hvilka hvarje
organism gifver vika på ett bestämdt, egendomligt sätt.
De flesta förändringar inskränka sig icke till ett organ
eller organsystem, utan äro förknippade med andra, såsom
hårets och ögonens färg eller hornens bildande med frånvaron
af hörn- och framtänder i öfverkäken, d. v. s. organens
växelförhållanden eller korrelation. Såsom en af de viktigaste af
dessa yttre omständigheter gäller den verkan ett organs eller
en kroppsdels bruk eller icke bruk medför. Starkast måste
sådana förändrande omständigheter inverka, om en art förflyttas
till en alldeles ny omgifning med mycket förändrade
lefnads-förhållanden eller utvandrar till ett främmande land, hvarför
också en särskild migrations- eller separationslära uppställts, hvilken
söker förklara djur- och växtformernas mångfald af varieteternas
lokala förekomst på sådant sätt, att hvarje varelse skulle ha
sin särskilda skapelse- eller fastmer uppkomstmedelpunkt.
Ärftiigheten. Den andra hufvudpunkten i Darwins lära
är de nyförvärfvade egenskapernas förmåga att gå i arf, som
bäst syntes förklara deras anhopning, liksom äfven en
förändrings fortskridande i vissa riktningar och de lekamliga och
andliga krafternas stegring. Djuruppfödares och växtodlares
hela praktik går ju ut på att använda vissa lagar för
ärftligheten, i det att de med hvarandra sammanpara han- och
hon-varieteter, som gå i samma riktning.
Kampen för tillvaron. Den ändamålsenlighet och stegrade
fullkomning hos organisationen, som mötas på varelsernas högre
utvecklingsgrader, kan emellertid icke förklaras blott genom
föränderlighet och ärftlighet, och med tanke på de underbara
resultat, till hvilka djurafveln och växtodlingen kommit genom
lämpligt val af hannar och honor till parning, frågade sig
Darwin, om icke ett dylikt urval också förekomme i naturen,
hvarigenom uppkomsten af bestående varieteter gynnades. Genom
studiet af nationalekonomen Malthus’ bok om de
missförhållanden, hvilka uppstå i människans samhällen till följd af alltför
stark folkökning i förhållande till det inskränkta antalet närings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
