Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtvärlden och kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
VÄXTVÄRLDEN OCH KULTUBEN.
Växterna och klimatet. Ljus, värme och fuktighet bilda
växtlifvets grundvillkor. De olika växternas värmebehof är
emellertid olika icke allenast med hänsyn till
medeltemperaturen, utan äfven till den tid, under hvilken en viss
värmegrad, som möjliggör växtlifvets utveckling, måste uppnås. Björk
och lärkträd kunna t. ex. framtränga längre mot polen och
gå högre upp i bergen än bok och ek, ty för den förra kan
vegetationsperioden icke sjunka under tre, för den senare icke
under fem månader. Trots detta bilda isotermerna inga
oöfver-stigliga skrankor, enär växter från kallare trakter ganska väl
kunna fördraga ett visst värmeöfverskott.
Känsligare äro växterna, då det gäller deras
fuktighets-behof, hvarför också inom en och samma breddgrad områden
med växter, som älska torka, ofta äro skarpt afgränsade från
områden, hvilka bebos af växter, som älska fuktighet. Mot
ett torrt klimat söka växterna skydda sig på många sätt,
i-synnerhet genom att minska afdunstningen från bladorganen.
Antingen stå bladen, såsom hos Australiens gummiträd, lodrätt
och vända sålunda icke hela sin yta mot solen, eller också
äro de förminskade eller besatta med hår eller fjäll eller
köttigt förtjockade eller förvandlade till tornar; ja, hos några
träd och buskar, såsom hos kasuariner och Spartium är
bladbildningen fullständigt undertryckt. Samma ändamål tjänar
af söndringen af harts eller eteriska oljor.
Om på detta sätt organiserade växter ha sin egentliga
hemvisst i torra trakter, saknas de dock icke alldeles äfven i
fuktiga. De taggiga arterna af släktet Astragalus bilda
visserligen den väsentligaste delen af Gamla världens steppflora, men
en art finnes likväl till och med i glaciärernas närhet.
Kakteerna, som spela en hufvudroll i Nya världens regnfattiga
trakter, förekomma äfven i Sydamerikas fuktiga urskogar, och
likaså äro de kaktusliknande vargmjölksarterna, af släktet
Eu-phorbia, inskränkta till Asiens och Afrikas torra delar.
Trädormbunken och aloen, de båda största motsatserna med hänsyn
till fuktighetsbehofvet, bebo gemensamt de sumpiga skogar,
hvilka vid södra foten af Himalaja bilda Indiens terai.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
