Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtvärlden och kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTVÄRLDEN OCH KULTUREN. 519
Växternas vandring och utbredning. En växtarts
utbredning måste förklaras af dess vandring, och till att utföra
denna förfogar växten öfver transportmedel af flera slag. Vind
och fåglar synas därvid spela den viktigaste rollen. Många
frön, som äro försedda med borstartade eller taggiga utskott,
häfta vid fåglarnas fjädrar, andra frön fästa sig i förbindelse
med jordpartiklar vid deras fötter. Af ändå större betydelse
för växternas utbredning synes en egendomlighet hos fåglarna
vara att åter i osmält skick utskilja många frukter, som de
förtärt, enär frönas groningsförmåga därigenom, långt ifrån att
förstöras, fastmer synes ökad.
Sporer och små frön, hvilka ofta väga blott
hundratusendelen af ett gram, kunna föras omkring af vindarna, andra frön,
som skyddas af ovanligt hårda skal och fördenskull bevara sin
lifsverksamhet äfven i saltvatten, föras vida omkring med
hafs-strömmar. Sålunda har ekvatorialströmmen i Stilla hafvet fört
den ursprungliga amerikanska kokospalmen till Söderhafvets
öar och därpå utbredt densamma ända till Madagaskar och
Seychellerna. För öfrigt härstammar Polynesiens flora från
Ostindien och har sannolikt erhållit sin utbredning genom den
ekvatoriala motströmmen och luftens och hafvets
antipassad-strömmar. Madeira, Kanarieöarna och Azorerna ha erhållit sin
växtvärld från Europa. Bermudasöarnas flesta växter ha med
Floridaströmmen invandrat från Västindien.
Växternas vintersömn. Allestädes, där de klimatiska
elementen visa en utpräglad årlig period, förändras också
växtligheten med årstiderna. Vinterkölden på högre breddgrader
och torkans tid i trakter med tropisk regntid försänka vegetationen
i längre eller kortare sömn. Men under snöns varma täcke
äro krafter i oafbruten verksamhet, hvilka sönderdelande,
upplösande och åter förbindande förändra och bearbeta marken,
på det att denna på nytt skall kunna erbjuda vårens
växtlighet den näring, som den behöfver och som den föregående
vegetationen beröfvat marken. Vinterns snötäcke förmår nämligen
ersätta en ganska stor mängd nederbörd, ty snövattnet sipprar
långsamt ned i marken och bildar näring åt växtligheten just vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
