- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
531

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtzonerna och deras alster

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄXTVÄRLDEN OCH KULTUREN.

531

från Sydamerika. Till följd af det hänsynslösa sätt, hvarpå
kautschukväxterna behandlas af infödingarna, ha dessa växter
ansenligt minskats, och på sina ställen torde de snart vara
utrotade. På andra ställen måste kautschuksamlaren söka dem
i alltmera aflägsna trakter, och på senaste tiden har
kautschukvinsten alls icke ökats i samma förhållande som efterfrågan
och förbrukningen.

Kautschuken förekommer i växternas mjölksaft, alldeles
som smör i mjölk, och de fina kautschukskulorna samla sig
också såsom ett slags grädde på mjölksaftens yta, om den
lämnas att stå. För att erhålla s. k. parågummi, som bildar
40 % af hela kautschukproduktionen, göra insamlarna några
få centimeter djupa inskärningar i barken på träden af Hevea,
Siphonia, Castilloa m. fl. Hvarje inskärning lämnar omkring
30 kubcm. mjölk under 1—3 timmar, och ett träd af 1,25—2,6
m. omkrets fördrager ganska väl 10—20 inskärningar h
varannan eller hvar tredje dag. Den utflytande mjölksaften, som
har en angenäm smak, icke olik söt grädde, samlas i bägare
af järnbleck, hvilka tömmas i större kärl, och förarbetas därpå
hastigt, innan den hinner ysta sig. I detta syfte tändes under
ett rökfång en eld af palmnötter och skal af paranötter, ett
platt, årformigt trästycke doppas i mjölksaften och hålles i den
täta röken, hvarvid mjölken koagulerar, begjutes på nytt med
mjölksaft och rökes åter. Detta upprepas till dess att den
kring träet uppstående kautschukklumpen fått den lämpliga
storleken. Den får torka under natten och uppskäres därpå
för att lösgöras från träet.

Denna kautschukssort visar i tvärsnitt en tydlig lagring,
är utanpå brun till brunsvart, men redan på ett djup af 1
cm. bärnstensgul. Af sig själf ystad mjölksaft och andra
återstoder pressas till klumpar, som svartna i luften, s.
k-»negerhufvuden», och stå mycket lägre i pris. Lägre handel
s-värde ha också de öfriga kautschuksslagen, oftast beroende på
det råa sätt, hvarpå mjölksaften behandlas. Den kautschuk,
som kommer i handeln, har olika färg, är brunsvart från
Sydamerika, hvit, gul eller rödaktig från Indien och några sorter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free