Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturens utvecklingsgång - Stenålderns folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
KULTURENS UTVECKLINGSGÅNG.
ponny; svinet tillhörde en liten, högbent form, som kallats
torfsvin.
Pålbyggarna drefvo en ganska beaktansvärd växtodling,
och till näringsändamål samlade man vilda körsbär, plommon,
slånbär, smultron, hallon, bokollon och hasselnötter. Vidare
odlades tre sorters hvete och två sorters korn samt dessutom
lin; några fynd, som göra intryck af att vara torkade
äppel-och päronskifvor, tyckas häntyda på ett slags fruktträdsodling.
Däremot saknades trädgårds- och grönsaksodling, och af de
under bronstiden uppträdande kulturväxterna funnos icke råg,
hafre, bönor, lins och trädgårdsvallmo.
Pålbyggarnas slöjd omfattade hufvudsakligen tillverkningen
af stenyxor, knackstenar, hammarstenar, stötar, mortlar,
slip-och brynstenar, spinnvikter, prydnadssaker ni. fl. Materialet
utgjordes af serpentin, diorit och i synnerhet grönsten, m. m.
Yxornas skaft utgjordes af hjorthorn och ben, och af dessa
båda material förfärdigades hammare, hackor, skoflar, metkrokar,
harpuner, bägare, halspärlor, nålar, prylar, knappar m. m.
Lika talrika äro af trä förfärdigade föremål, såsom oxok,
kammar, bågar, tröskslagor, spjutskaft, skålar, fat, skedar, bord,
bänkar, dörrar o. s. v. Först mot stenålderns slut kom
bärnsten från Norden. Aled tillhjälp af kvarnstenar maldes säden
till groft mjöl, hvaraf bröd bakades. Andra födoämnen
kokades, och af mjölk ystades ost. Anmärkningsvärda äro slutligen
de lämningar af spinn- och väfnadsredskap, som anträffats,
äfven-som spånad, väfnader och flätarbeten. Alan förfärdigade
sålunda icke blott mattor och korgar, utan äfven tyger af olika
slag, och den väfstol, af hvilken pålbyggarna betjänade sig,
liknade den, som till för icke längesedan ännu var i bruk på
Färöarna.
Pålbyggnaderna upptäcktes först 1853, det år då vattnet
stod oerhördt lågt i Schweiz’ sjöar. Alan fann nämligen i
Zü-richsjön vid verkställda utgräfningar ett lager, som i bestämd
anordning innehöll i sjöbottnen nedslagna pålar, mellan hvilka
lågo redskap af sten, ben och metall jämte ben och horn af
hjortar. Redan 1866 hade man funnit 200 dylika
förhistoriska sjöbyar, s. k. stationer, och numer känner man från alp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
