Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturens utvecklingsgång - Stenålderns folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTURENS UTVECKLINGSGÅNG. 7
naderna, hvilkas förnämsta utbredningsområde bildas af
sjöarna vid Alpernas rand. Besläktade med pålbyggnaderna äro
de s. k. terramarerna i Lombardiet och Emilien. Ofta anlades
nämligen också bostäder på höjder, som delvis kringgärdades och
befästes. Sådana anläggningar finnas i mängd i mellersta Europa,
i Italien och på de angränsande öarna.
De människor, hvilka först grundade och bebodde Schweiz’
pålbyggnader, tillhörde den rena stenåldern. Fastän de bodde
midt ute i sjön, ägde de likväl nästan alla viktiga husdjur
och bedrefvo en ansenlig växtodling. Sin föda förvärfvade de
därjämte genom jakt och fiske och sökte likaledes bland vilda
växter hvad som syntes dem njutbart. Deras kläder bestodo
dels af fällar, dels af väfnader, som de själfva förfärdigat och
som isynnerhet tillverkades af lin. De kände lika väl
fördelarna af ett bofast lefnadssätt som samhällsordningens
grundvalar. Att döma af det stora antal neolitiska pålbyggnader,
som anträffats i Alpländernas sjöar, äfvensom af mängden af
de därstädes funna prof ven på handslöjd, torde från de första
pålbyggnadsanläggningarna till slutet af stenåldern flera
århundraden ha förflutit.
Pålbyggnadernas hyddor voro än runda, än fyrkantiga, i
senare fallet bestodo de af två afdelningar, den ena för
kreaturen, den andra för människorna och fördenskull försedd med
härd. Hyddornas golf utgjordes af runda stockar med
ler-underlag, väggarna af klufna trästammar. De runda
hyddornas väggar åstadkommos af groft flätverk méd lerrappning.
Hos Lombardiets och Emiliens terramarer stodo hyddorna på
en ställning af 2—3 m. höga pålar på torra landet. Hela
denna anläggning, som till sin plan var aflångt fyrkantig
eller oval, befästes med graf och vall, mestadels med
pali-sader.
Pålbyggarnas kreatursafvel omfattade hund, nötkreatur,
häst, får, get och svin. Hunden utgjordes af en liten,
vak-telhunden liknande ras. Nötboskapen tillhörde dels uroxen,
Bos primigenius, dels en korthornig art, som fått namn af
Bos brachyceros. Hästen skilde sig blott föga från den
vilda hästen, var liten till växten och liknade mycket en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
