Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De gamla kulturfolken - Fornegyptierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GAMLA KULTURFOLKEN.
31
Jämnsides med de gamla kulturfolkens isolerade läge gär
också deras rasolikhet, i det att fornegyptierna tillhörde den
hamitiska rasen, hvilken anses hemma i norra Afrika.
Assyrier och babylonier voro under den historiska tiden semiter,
fornarierna bildade en egen klass, och fornkineserna voro
mongoler. Trots denna olikhet visa dessa folk stor likhet i sin
allmänna kulturutveckling. Redan vid sitt första historiska
uppträdande hade de en fullt utvecklad civilisation och ett
utbildadt ekonomiskt* lif, kunde förträffligt bearbeta metallerna,
bedrefvo kreatursafvel, och voro i besittning af en ansenlig teknik,
handel och samfärdsel. Allesamman hade tillryggalagt den
yngre stenålderns och bronsålderns skeden, men dessa hade
allestädes förefunnits.
Fornegyptierna. Egyptens kultur är en gåfva af Nilen,
hvars öfversvämningar det smala, mellan branta klippväggar
inneslutna landet har att tacka för sin fruktbarhet. Då vattnet
åter sjunker, öfverdrager det marken med en fin skorpa af
gyttja, som består af till finaste stoft malet grus från
Abessiniens berg och är utomordentligt fruktbar. Grundvalen för
det egyptiska samhället var också åkerbruket. Af gammalt
odlades hufvudsakligen hvete och korn samt dessutom hirs,
Sorghum durrah. Af andra jordbruksprodukter märkas lins,
bönor, gurkor och lökväxter, meloner, vattenmeloner, kummin
och lotus. Jämte åkerbruket intog vin- och trädgårdsodling
ett framstående rum, och såsom vinstockens ständiga
följeslagare märkas fikonträdet, granatäppelträdet och dadelpalmen.
För blommor hade egyptierna en stor förkärlek, hvarför också
odlingen af prydnadsväxter var högt utvecklad. Vildt växte
däremot i massa en under namn af papyrus bekant art säf,
hvars rötter användes till föda, bast till rep, mattor och korgar,
stänglar till flodbåtar och fina hinnor under en senare tid till
att skrifva på.
Jordbruket bedrefs på enklaste sätt. Bönderna, som endast
arrenderade, icke ägde jorden, luckrade upp densamma med
hacka och bearbetade den därefter med en plog, som drogs
af människor eller oxar och bestod af ett krökt, nedtill spetsigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
