Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Buddismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
DE GAMLA KULTURFOLKEN.
högsta kasten, bramanerna rätt och förmåga att eftersträfva
den högsta saligheten, uppställde Budda denna såsom
gemensamt mål för hela mänskligheten, ingen kast eller klass
undantagen, och inträdet i hans munkordnar stod hvar och en fritt.
De första buddistiska församlingarna voro också rent
munk-artade. Den, som ville ingå i ett munksamfund, måste lofva:
att afstå från allt könsumgänge, icke taga något, som icke
erbjöds honom, icke ens plocka ax på åkern, icke döda någon
varelse, icke berömma sig af öfvermänsklig fullkomlighet. Han
måste vidare af hålla sig från att äta på förbjuden tid, afstå från
alla världsliga nöjen, från salvor, vällukter och prydnader;
han fick icke heller hvila på ett mjukt läger och icke mottaga
någon penninggåfva.
Buddismen är den första religion, som bedrifvit
missionsverksamhet och därtill i största utsträckning. I tusental drogo
de buddistiska munkarna i gul dräkt såsom tiggare och
predikanter omkring i Indien och tillgränsande länder, ty liksom
Budda icke gjorde någon åtskillnad på stånd, klasser eller kön, så
betydde icke heller nationerna något för honom; hans religion
var också den första, som ägde universell karaktär.
Under konung Asoka, 259—222 f. Kr., som behärskade
hela Indien, vann buddismen sin största utbredning därstädes.
Denna härskare omfattade nämligen buddismen af hela sin
själ, och storartade klippinskrifter — den äldsta oss bekanta
formen af indisk skrift — och med lejon smyckade pelare på
vidt från hvarandra aflägsna orter, från Bengalen till
Afgani-stan, förtälja om Asokas nitälskan om Buddas sak. Asoka
påbjöd emellertid framför allt fördragsamhet mot annorlunda
troende och förordnade, att ingen trosriktning finge smäda eller
bekämpa den andra. Han lät upprätta sjukhus för människor
och djur, plantera skuggrika träd längs vägarna och gräfva
brunnar till törstandes vederkvickelse. Hans ätt regerade icke
länge, och ganska snart uppstodo splittringar inom buddismen,
hvilka småningom gåfvo upphof till olika tolkningar och
talrika sekter.
Med buddismen erhöllo de råa folk, som omfattade
densamma, många nyttiga och deras odling främjande gåfvor, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
