- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
99

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska kulturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE GAMLA KULTURFOLKEN.

99

f. Kr. Detta krig slukade icke allenast Aténs samlade
statsskatt, utan förlamade äfven alla förvärfskällor, i synnerhet
handeln, till den grad, att staden aldrig mera förmådde
fullständigt repa sig, så mycket mindre som Alexander den stores
macedoniska världsrike inledde handeln på andra banor och
de strider, som efter hans död länge rasade i Grekland mellan
olika tronkräfvare, underhjälpte den ekonomiska förstörelsen, så
att vid tiden för Kristi födelse det var alldeles förbi med
Greklands välstånd.

Så rikt och högt utveckladt grekernas ekonomiska lif än
var, var deras andliga kultur likväl ojämförligt stoltare och
rikare. I detta hänseende stå de oöfverträffade af alla
forntidens folk och äro också grundläggare af den modärna odlingen,
hvilken än i dag i många stycken hvilar på den grund det
gamla Greklands tänkare, skalder och konstnärer lagt.

Hos de äldsta grekiska invandrarna utgjordes religionen
väsentligen af de väldiga naturmakternas dyrkan, men gudomligheterna,
hvilka redan uppfattades såsom personligheter, tillbådos dock icke
i tempel eller under formen af bilder. Deras vilja tyddes ur
ekarnes sus och källornas sorl eller dufvornas flykt.
Sedermera gjorde sig äfven i religionen feniciskt inflytande gällande»
i det att det semitiska handelsfolkets religiösa gestalter
in-gingo i grekernas mytbildning och tidtals också i deras kult.
Sålunda ombildades hos grekerna Astarte, som hos fenicierna
var de vilda utsväfningarnas grymma och blodiga gudomlighet,
och förädlades till skönhetens och behagens gudinna Afrodite.

Vid den tidpunkt, då Greklands folk inträder i
historiens ljus, hade dess religiösa föreställningar undergått flerfaldiga
förändringar, som fört deras tro långt bort ifrån det fåtal
gudomligheter, de ursprungligen dyrkade. Dessa gudomligheter
upphörde nämligen att gälla uteslutande såsom naturmakter,
ehuru de fortfarande behärskade den fysiska världen. Men
på samma gång började grekerna också i dessa gestalter
inlägga de sedliga föreställningar, hvilka behärskade och uppfyllde
deras lif, och de nya gudagestalterna utarbetades till skarpt
begränsade och karaktäristiska personligheter, hvilka gåfvo
mångfaldig anledning till deras framställande i den mänskliga
ge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free