Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 DE gamla kulturfolken.
stalt, åt hvilken grekernas bildande konst ofta förlänade ett
hänförande uttryck.
Den grekiska världens olika förnämsta gudomligheter
dyrkades ursprungligen icke allmänt af alla grekiska stammar.
Allt efter de skilda landskapens natur utbildades än den ena,
än den andras tjänst skarpare och egendomligare, till dess
slutligen en rad gudomligheter blef gemensam för alla greker. De
tolf gudomligheter, som ansågos ha sitt säte på berget
Olympos, betraktades därvid småningom såsom öfvergudar. Zevs var
himlens kung, gudarnes, men äfven människornas fader, som
vakade öfver ordningen bland människorna. Poseidon var
beskyddare af sjöfarten, den ridderliga idrottens skyddsherre och
grundläggare af städerna; Hermes förlänade rikedom och
fruktbarhet och var Zevs’ budbärare samt handelns, samfärdselns
och de sluga köpmännens och tjufvarnes gud; Apollon var i
högsta sedliga renhets bemärkelse ljusguden och på samma
gång musikens och sångens, skaldegåfvornas gud; Hera, som var
Zeus’ kungliga gemål, vakade öfver och beskyddade äktenskapet
bland människorna; Pallas, Zevs’ dotter, betydde den från
himlen stammande insikten, det kloka rådet, den
besinnings-fulla handlingen och i krig den taktiska ledningen af de
krafter, som sattes i verksamhet, hvaremot Ares, krigsguden,
behärskade siaktningens vilda tumult. Den jungfruliga Artemis
var jaktens och skogens gudinna, liksom Demeter, jordens
moder, åkerbrukets och det ordnade lifvets skyddsande. Hestia, var
härdens och offereldens skyddsgudinna, Afrodite den himmelska
skönhetens och kärlekens gudinna och slutligen Hefaistos eldens
och konstyrkenas, framför allt smedernas gud.
Men äfven andra gudomligheter, såsom Dionysos, vinets,
glädjens och den mänskliga civilisationens gud, spelade en stor
roll i de fria grekernas lif i allmänhet, och kulten, med sina gamla,
ofta lokala bruk och ceremonier, intog alltid en stor plats i
folkets religiösa lif med talrika gudafester och till nästan
pinsam noggrannhet utarbetade reningsbruk. Någon fientlig
motsats mellan natur och ande kände grekerna icke, och de
grekiska gudomligheternas dyrkan hvarken förutsatte en
principiell motsats mellan gudar och människor eller hade ångestfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
