Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
DE GAMLA KULTURFOLKEN.
liksom detta öfvermått af lidande icke varit nog, hemsökte också
i upprepade omgångar pestens mordängel den olyckliga
romerska befolkningen. Såsom särskildt mördande omtalas af de
gamla skriftställarne den farsot, som rasade under kejsar
An-toninus och mot hvilken den antika världen stod fullkomligt
hjälplös.
I alla delar af det stora riket gjorde sig den mest
tryckande brist på ädla metaller och penningar gällande. Räntan
steg oerhördt, och arbete stod oftast icke att få. På landet
höllo sig de större godsen med egna smeder, skomakare,
timmermän, tunnbindare o. s. v., medan i städerna en arbetande
borgar- och handtverkarklass nästan alldeles försvann.
Följden af allt detta var och förblef, att tekniken
stannade på en outvecklad ståndpunkt, att alla mekaniska konster
hos romarne förblefvo orörliga och att naturen såsom föremål
för forskningen blef alldeles främmande för romarne. Bästa
beviset härpå är den romerska sjöfarten och det romerska
jordbruket. Skeppen voro och förblefvo kustfarare, som vid
vinterns annalkande lades upp i hamnarne och fruktade de af
vindarne omsusade landtuddarna. Vind, våg och årstid
uppfattades såsöm gudomligheter, och huru vackra fartygen än
kunde vara, voro de likväl ofullkomligt konstruerade, och om
en verklig navigationskonst kunde icke bli tal. Från Röda
hafvet drefs en liflig handel på Indien, men hvarken det Indiska
siffersystemet eller magnetnålen kom till Rom. Handeln på
Svarta hafvet, vid hvilket romarne hade flera fasta platser, låg
i asiaternas händer, och om Kaspiska hafvets geografi hade
man endast dunkla begrepp.
Jordbruket stannade likaledes på en outvecklad ståndpunkt.
Metoder och redskap undergingo ingen förbättring. Man kände
visserligen till gödsling och växelbruk, men uppskattade
ingendera såsom sig borde. Slutligen gaf den utsugna jorden icke
längre några skördar; åkern förvandlades till betesland,
hungersnöd var en vanlig företeelse, och regeringens förnämsta
uppgift blef att sörja för spannmålstillförseln. Men den egentliga
orsaken till jordbrukets allt starkare tillbakagående berodde på
de höga arbetskostnaderna, hvilka åter hade sin grund i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
