Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Romarna - Kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN.
131
tekniska oskicklighet och likgiltigheten för verklig kunskap om
naturen, hvarpå likväl alla stora framsteg hvila. De brister,
hvilka sålunda vidlådde den romerska hushållningen och icke
insågos, gåfvo senare anledning till den oriktiga och ödesdigra
uppfattningen, att en högre civilisation måste leda till
ländernas ödeläggande.
Kristendomen.
Medan den gamla världens civilisation sålunda med stora
steg gick sin undergång till mötes, hade redan tidigt fröna till
en ny kultur af ädlare slag grott och börjat uppspira i det af
det judiska folket bebodda undanskymda Palestina. Här hade
tanken på en enda Gud långsamt mognat, ofta fördunklad
och nära att förkväfvas, men dock alltid för att åter framstråla
med förnyad glans.
Under den aflägsnare forntiden brukade hebréerna andra
namn än Jahve för det högsta väsendet, och ett af dessa,
Elohim, har, betänkligt nog, pluralisform, hvar jämte vid
högtidlig edgång till och med tre gudar efter hvarandra anropades.
Till och med så sent som under konung Davids tid tillbådos
ännu under namn af serafim bekanta husgudar, och kort före
den babyloniska fångenskapen lät Josia förstöra två altaren med
heliga stenar utanför Jerusalems portar. Strax efter Joshuas
död hade en sorglig förvildning bemäktigat sig sinnena och
Jahvetjänsten befläckades med människooffer, som fortforo ända
in i konungarnes tid. Under äldre tider betraktades Jahve
endast såsom uteslutande Gud åt hebréernas stam, såsom en
skyddspatron utrustad med större makt än de fientliga
stammarnas gudomligheter. Ofta gick också den sinnliga
uppfattningen så långt, att naturkrafterna uppfattades såsom Guds
lifsyttringar och gudstanken nedsjönk till naturdyrkan.
Småningom renades emellertid åter de religiösa
åskådningarna, och särskildt under den babyloniska fångenskapens
hemsökelser kommo judarrie till en allt renare och djupare
uppfattning af gudstanken. Det var denna gudstanke, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
