Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
GERMANERNA.
kalla klimatet gynnade kroppens växt, och ståtliga voro
också de högresta starka germanska kropparna, härdade
genom ett hårdt lefnadssätt och ständig öfning, i stånd att
utveckla en väldig kraft, men däremot mindre ägnade för
seg uthållighet. För romarne tedde sig hela folket rent
och oblandadt, och såsom alla germaners kännetecken
betecknade de, utom storleken, ljust hår och blå, trotsigt
blixtrande ögon. De erkände också, att dessa barbarer
voro ett vackert människoslag.
Under fredstider bevarade dessa barbarer två
egenskaper, som romarne alltid beundrade, nämligen krigisk lust
och ett okufligt frihetsbegär.
De germanska folkens massa lyckades aldrig bli en
sluten enhet. Visserligen voro de fullt medvetna om en
gemensam härkomst, men detta medvetande var dock icke
tillräckligt starkt till att erhålla ett politiskt värde. Själfva
hade de icke ens ett gemensamt namn, ty namnet germaner,
hvilket sammanfattade dem och gafs dem först af romarne,
är sannolikt af keltisk ursprung och betyder “grannar.“
Folken bodde söndrade bredvid hvarandra, och ofta
upp-stodo vilda krig mellan dem. Det band, hvilket
sammanhöll de särskilda stammarna, lossnade nämligen utan
svårighet och hindrade alls icke, att delar afskildes.
Hvarje särskild statsbildning, så vidt som det under
dylika lösa förhållanden kan bli tal om sådana, hvilade
hufvudsakligen på sammanfattningen af alla fria, lika berättigade
medlemmar af densamma. På sina församlingar skipade
dessa rätt, stiftade lag och fattade beslut i alla
angelägenheter, som rörde det helas ledning och syften. Hvarje fri
var berättigad att medverka därvid och att bära vapen.
Friheten betingades af härkomsten från fria föräldrar, fri
fader och fri moder. Under de fria stodo de mindre fria
klasserna, i synnerhet de frigifna, och trälarne, som voro
en herres egendom och tjänade honom antingen i huset
eller på åkern.
På församlingarna förde enskilda personer ordet, och
deras förslag antingen gillades af vapenskrammel eller
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
