Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
KALIFÅTET.
hälften af Persien. Redan 711 hade hela Afrika gått
för-loradt för både det östromerska riket och kristendomen, och
samma år öfvergingo de islamitiska maurerna eller berberna
till Spanien, där det västgotiska riket störtades och hela landet
underkufvades, så när som på en liten till östra Asturiens
berg försprängd skara kristna. Pyrenéerna lade inga
hinder i vägen för de framstormande mohammedanska
krigarna, och först efter flera dagars hård strid lyckades det de
frankiska konungarnas major domus, den tappre Karl
Mar-tell, d. v. s. “hammaren", att mellan städerna Tours och
Poitiers i mellersta Frankrike 732 tillfoga dem ett svårt
nederlag, som satte en gräns för deras vidare
framträngande i västra Europa.
I Asien hade Persien slutligen blifvit fullständigt
kuf-vadt, och sedan redan förut kalifens residens flyttats från
Medina till Damaskus, flyttades det nu därifrån till Bagdad
vid Eufrat, således till en plats i det forna persiska
riket, och under persiskt inflytande uppblomstrade
härstä-des en kultur, som tillhör världshistoriens och
mänsklighetens mest lysande skeden. Bagdad blef under sina
ka-lifer världens praktfullaste stad och sätet för en ojämförlig
civilisation, beläget i rikets medelpunkt och i dess rikaste
provins, som genom förträffliga kanal- och
bevattningsanläggningar gjorts till en af frukter öfverflödande trädgård.
Till eftervärlden har i synnerhet Harun al-Raschid gått
såsom förnämsta representant för kalifernas prakt och
rikedom. Kring honom och hans allsmäktiga visir Dschafar
vänder sig också många af de berättelser, som förvarats åt
oss i den arabisk-persiska sagosamlingen “Tusen och en
natt“.
Vid hofvet funnos tio stora ministerier, som efter ett
persiskt ord kallades divan. De viktigaste voro för
finanserna, kronogodsen, posten, utfärdande och registrering af
befallningar och politiska skrifvelser. Arbetet underlättades
af noggrann register- och bokföring. Såsom högsta
stats-ämbete uppstod visiratet. Storvisirerna ägde obegränsad
fullmakt och behöfde endast för kalifen själf aflägga
räken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
