Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 FRANKERNA.
hofvet, ämbetsmännen och betjäningen. Dessutom var den
trakt, där konungen uppehöll sig, förpliktad att leverera
förnödenheter åt honom och hofvet. Härskaren mottog
likaledes årliga skänker från kyrkorna och de världsliga
stormännen; till statskassan inflöto domstolsafgifter och böter,
inkomsterna af myntet, afgifter på samfärdseln, gräns- och
inrikes tullar äfvensom de allmänna skatter, som funnos.
De germanska frankerna blefvo i sitt nya hemland ett
åkerbruksidkande folk. Äfven där de romerska städerna
bibehöllo sig och bevarade åtskilligt från forna tider,
såsom torghandeln, intogo deras invånare dock ingen
särskild ställning, och städerna förhöllo sig som stora byar,
alldcnstund de flesta invånarna äfven lefde af jordbruk och
ställdes under grefven och hans domstol. Jämte den af
gammalt bedrifna kreatursskötseln utsträcktes sädesodlingen
allt mera, och man började småningom öfvergå till
tre-skiftesbruk, i det att man odlade två delar af åkern,
medan den tredje fick ligga i träde. Likaså omväxlade
vår-och höstsäd på åkrarna; trädgårds- och vinodlingen
för-kofrades.
De mera stadgade förhållandena ledde därtill, att
bysamhället gaf bondelifvet dess egentliga innehåll. Marken,
d. v. s. allmänningen, omfattade skog och betesland, som
icke skiftats, vattendragen och hvad som eljest fordrades
för att hushållet fritt skulle kunnat begagna det. Länge
fanns tillräcklig plats, och under dessa århundraden
uppstod i skogarna en större mängd röjningar och nyodlingar,
hvilka från första början ägdes med friare egendomsrätt.
Den fattigare bonden förrättade själf det arbete på åker
på äng och öfriga landtliga sysslor, som lifnärde honom och
hans familj. På detta sätt blef han emellertid fredlig och
förlorade smaken för krigaryrket. Det härfölje, d. v. s.
krigstjänst, han måste göra utan ersättning och som började
redan med fyllda tolf år, förde bort honom från gården
under den bästa årstiden, och af krigsbytet torde icke
särdeles mycket mera ha kommit på hans del. Äfven
förpliktelsen att deltaga i rättegångarna förstörde mycken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
