Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl den stores kejsardöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
KARL DEN STORES KEJSARDÖME.
honom såsom kejsare och Augustas. Därmed var det gamla
romerska kejsardömet upprättadt i den nya form, under
hvilket det såsom det “heliga romerska riket af den tyska
nationen“ framslepade en tynande tillvaro ända till 1806, då
det ramlade för den store korsikanske eröfraren Napoleon I,
hvilken sökte att återupprätta Karl den stores rike, men
förlyfte sig på den uppgiften och 1814 krossades under sitt
rikes spillror och af de förenade europeiska makternas
vapen.
Under Karl den stores kraftfulla regering gick såväl
själfva landtbruket som äfven handtverk och yrken framåt.
Arbetare och handtverkare erhöllo också jord till eget bruk,
så att på de stora jordagodsen talrika små yrkesanläggningar
uppstodo, bildade ett helt och slöto sig närmare intill
hvarandra. Den forna skillnaden mellan fria och ofria
sammanflöt i tillhörigheten till godset under dettas herre, och
alla de, som på detta sätt bildade yrkesföreningar, funno
därvid sin rikliga utkomst. Röjningar och nyodlingar fortgingo
oförtrutet i synnerhet på kyrkogodsen. Rofdjuren, i
synnerhet vargarna, började planmässigt utrotas;
kreaturs-skötseln steg tillbaka för åkerbruket, som numer omfattade
många nya nyttiga växter. Likaså gjordes de första
försöken med treskiftesbruk. Många vinplanteringar anlades
såväl på de andligas som i synnerhet på kejsarens
be-drifvande.
I huru hög grad Karl själf gynnade jordbruket,
framgår bäst af hans märkliga förordning angående skötseln af
kronogodsen. Afkastningen af dessa gods skulle inlevereras
till statskassan och folket på dem hållas väl, och ingen
finge råka i träldom för skuld. Hvarje förvaltare, här
kallad amtman, skulle årligen inlämna specificerade uppgifter,
på hvad som inbragts med oxarna, af de brukade
tunnlanden, af fästeböndernas arbete, af räntor, skadestånd eller
sakören för bruten frid, böter för otillåten djurfångst i de
kungliga skogarna, kvarn-, bro- och tullafgifter, inkomst från torg,
vinberg och räntor, hö, bränsle och spån, bräder och
annat virke, afkastningen af stenbrott, inkomst af grönsaker,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
