Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl den stores kejsardöme - Påfvestolens allmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL DEN STORES KEJSARDÖME.
195
lig hamn redan i forntiden gjort densamma till en
betydande marknadsort. Hit fördes samtliga produkter från
trakterna kring Svarta hafvet, och med karavanerna från det inre
Asien ankommo föremål från Kina och Indien, som
köpmännen tillbytte sig i stora Bokariet mot nordiska
produkter. I Konstantinopel sammanträffade köpmän från de
mest olika nationer och hade därstädes också sina
särskilda kvarter samt erlade tull.
Från detta Europas sydöstligaste hörn utstrålade
handelsvägar åt alla håll. Den östligaste af dessa vägar
förenade Konstantinopel med Östersjön. Där fördes varorna
antingen till Kaspiska hafvet för att fraktas vidare uppför
Volga, eller ock fördes de tvärs öfver Svarta hafvet och
sedan vidare på Dnjepr, men i båda fallen togo de vägen
genom södra och mellersta Ryssland och kommo öfver
Kiev och Novgorod till Östersjön.
En viktig, men under denna tid mindre använd
handelsväg var äfven Donau, från hvars dal en hufvudådra
för samfärdseln sträckte sig till Elbe- och Weichselområdet,
medan en annan arm från Augsburg och Ulm ledde utför
Main och Neckar till Frankfurt am Main och sedan vidare
på Rhein. En tredje väg afgrenade sig till Geneve och
Rhönedalen, en fjärde förde till S:t Denis och Troyes, på
hvilkas gamla berömda marknader eller mässor, såsom de
kallades; Österlandets alster utbjödos. De vanligaste varorna
voro, utom metaller, trävaror, hudar, sadelmak eriarbeten,
lärft, ylletyger, Regensburgscharlakan, mörkrödt
Passau-kläde och slafvar.
Påfvestolens allmakt. Den uppblomstring, som Karl den
stores regering medförde på alla områden, skulle likväl icke
fortfara i samma grad under hans efterträdare. Karl dog den
28 januari 814, och med hans död lössläpptes åter alla de
fördärfliga makter, hvilka hans starka hand hållit i tygeln.
Kyrkan, hvars anspråk Karl förstått att hålla tillbaka,
vann ny makt, icke utan stöd i de af Karl själf främjade
åsikterna om hennes ställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
