- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
213

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korstågens tidehvarf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KORSTÅGENS TIDEHVARE.

213

i den saliga känslan att ha beträdt frälsarens jord; större
materiella fördelar vinkade dem, men ingen anade, hvilka
outsägliga mödor det skulle kosta dem, innan de stodo
utanför Jerusalems portar.

Detta visade sig redan för den första oordnade skara, som
samlade sig kring den mest bekanta korstågspredikanten,
eremiten Peter af Amiens. Utan tukt och utan ordning drog
den åstad och föll till största delen offer för sin egen
tygel-löshet, långt innan saracenernas svärd gjorde slut på den
svaga återstod, hvilken omsider beträdde Mindre Asiens
kust.

Bättre gick det för den härskara af furstar, grefvar
och baroner, hvilka med sina vasaller bröto upp från
Frankrike och södra Italien i flera afdelningar till
Konstanti-nopel, där kejsar Alexius greps af skräck för do makter
han frammanat. Där han trott sig skola erhålla riklig
hjälp i kriget, infunno sig nu stora massor vilda krigare,
som alldeles icke voro sinnade att ställa sig i den
grekiska kejsarens tjänst. Också dröjde det icke länge förrän
en mängd svårigheter uppstodo, som föranledde en
spänning mellan korsfararne och kejsaren och ledde till
våldsamma sammanstötningar.

Mod mohammedanerna måste korsfararne utkämpa
väldiga strider, som kostade dem oerhörda offer af tid och
människor, innan deras till 20000 man sammansmälta skara
omsider den 7 juni 1099 såg Jerusalem. Efter en månads
belägring intogs staden efter två dagars stormning den 10
juli, och nu började på samma ställe, där Jesus predikat
“kärleken till nästan, frid på jorden och människorna en
god vilja", det mest ohyggliga mördande. Att husen
plundrades var mindre underligt, men till och med de dödades
in-älfvor genomgräfdes för att söka efter guld och ädla
stenar, som de till äfventyrs sväljt för att dölja dem. Ända
upp i jämnhöjd med hustaken tornade sig sedermera de
förruttnande liken utanför stadens portar, då faran för en
allmän förgiftning gjorde det nödigt att undanskaffa dem.
Barfota och i botgöraredräkt vallfärdade därpå efter väl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free